GR20, augusti 2009, Monte Ritondo med sjon Bellebone

I Ajaccio forlorade jag av nagon anledning min fortraffliga hatt som jag kopt i Toronto forra aret. Jag hade inte riktigt tid att leta reda pa nagon lamplig ersattare och efter att jag anlant i Vizzavona kunde jag glomma att hitta en ny. Pa Korsika ar det inte nagon bra idé att vandra utan huvudbonad, sa jag tog min "Yassir", eller Keffiyeh som det heter, och forkladde mig till jihadist. Snyggt var det inte, men det skyddade mot solen.

Ett stycke fran stugan Petra Piana (1842möh) finns det en topp pa drygt 2600möh, Monte Rotondu, som har rykte om sig att vara en av Korsikas vackraste. Pa vagen fran stugan upp pa toppen passerar man aven en bergssjo, Lac Bellebone, som ska vara Korsikas storsta sjo med en yta pa 7 hektar och ett djup pa 36m.

De 20090831_Corsica

Jean-Marie & co hade beslutat att lagga en vilodag idag och gora an topptur, och det passade mig ganska bra for att jag hade hittills inte riktigt gjort nagra bestigningar. Nar jag gar sjalv brukar jag planera for att ga mellan A och B pa kortast mojliga tid och da blir det inte sa manga sidoutflykter av.

Utan ryggsack ar klattringen en barnlek och t.o.m. Soizic som i resans borjan den minst vane vandraren tyckte att det gick oforskamt latt. Noémie daremot hade en svar dag, trots sin goda fysiska form, da hon led svart av sin hojdradsla. I varje "lufig" passage greps hon av latt panik och mer eller mindre kralade forbi. Men trots panik, andnod och tarar klarade hon sig, med lite lagarbete, hela vagen upp till toppen.

De 20090831_Corsica

Utsikten fran toppen ar fantastisk och man ser anda till havet runt om. Det sags att tidigt pa dagen, innan hettan skapar dimma till havs, kan man se anda till Frankrike, forlat, Kontinenten.

De 20090831_Corsica

Ett par meter fran toppen ligger en hydda av sten som tjanar som en mycket spartansk toppstuga. En dag ska jag ta mig tid till att avsluta ett marschpass pa toppen, stanna over natten i stugan och sedan se soluppgangen i oster fran toppen.

De 20090831_Corsica

Soizic och toppstugan.

Pa hemvagen stannade vi till vid sjon och tog ett dopp. Jag var den ende som gav mig pa att bada. Vattnet var kanske 15-16°C i ytan och lite kallare ett par meter ner. Bretagnarna, som i allmanhet betraktas som hangivna kallbadare, nojde sig med att solbada. Till deras forsvar kanske ska sagas att det trots augustihettan lag tva snofalt kvar i nara anslutning till sjon. Vattnet var kristallklart. Jag fridok ner till en fem sex meters djup och kande en latt rysning nar jag passerade kanten dar botten gar fran svag sluttning till att stupa ratt ner i det turkosa djupet. Jag bestamde mig da for att en dag komma tillbaka med dykutrustning for att utforska botten pa denna gigantiska cocktail-drink. Formodligen finns inte sa mycket att se pa botten, men det gor inget; bara grejen att vara en av fa (om ens nagon) dykare att orka slapa dykprylar anda hit till 2300möh och sedan dyka i denna fantastiska sjo rattfardigar besvaret.

De 20090831_Corsica

Ater vid stugan, berattde Noémie att hon bestamt sig for att avbryta sin vandring nasta morgon eftresom hon inte kande sig psykiskt mogen for att ge sig pa aterstoden som skulle vara an stenigare och brantare an det vi upplevt under dagen.

Vid middagen rakade Jean-Marie och Noémie ut for att valta en av pasarna med skallhet frystorkad mat (ett slags lappskojs, tror jag) och de blev rejalt branda. Noémie fick ett litet forsta gradens brannsar pa hoften och Jean-Marie fick ett stort otackt andra gradens brannsar pa hogerarmen.

De 20090831_CorsicaAj

Aj, aj, aj!

Folj ledmarkeringen!