Spannande utrustning

I forberedelse for framtida expeditioner pa hog hojd har jag varit pa jakt efter ett par stegjärn. Stegjärn ar till for att ge faste pa brant sno och is i bergen, och i arlighetens namn kan jag medge att jag borde haft just stegjarn pa mig i vissa passager pa Korsika i maj forra aret. Nu gick det bra anda, men det kanske vore bra att inte tanja alltfor mycket pa granserna iar. Av Leif&Anita fick jag en fodelsedagsslant for att finansiera inkopet.

Pa den lokala alpinshoppen hittade jag ett par finfina Alpamayo S12 - 12-spets spannremstegjarn - fran den Tjeckiska tillverkaren Raveltik.

Mandag kvall i Ottawa

Vid fem pa eftermiddagen kom den lokala projektledaren och fragade om jag hade nagot planerat for kvallen. Ett tag trodde jag att han skulle lampa over en hard not att kancka, men det visade sig att han hade friplatar till matchen Ottawa Senators - Toronto Maple Leafs!

Vi styrde kosan till Kanata ett tiotal kilometer utanfor Ottawa dar den stora hockeyarenan ligger. Ottawa och Toronto ligger bada tva langt ner i ligan, men matchen var riktigt bra. Exilsvensken Daniel Alfredsson ar kapten i Ottawa Senators, och Mats Sundin spelade manga ar i Toronto Maple Leafs.
Matchen var riktigt spannande och Ottawa vann med 2 - 1.

I pausen gick vi till kiosken och kopte nagot att ata. Jim kopte sig en slice pizza, och jag gav mig pa en portion Poutine. Poutine ar en ratt fran Quebec som bestar av pommes frites med smalt ost, drankt i brun sas. En tugga ar ratt sa ok, men i langden blir det lite kompakt.
Sist jag at Poutine var 2001, och det var knappast nagon lyckad upplevelse da det var pa sommaren. Poutine ska man enligt en kanadensisk kamrat ata nar a) det ar bitande kallt och b) nar man ar berusad.


Till min stora forvaning hade min arbersgivare annonserat i ishockeystadion.



Vi kom att ha en riktigt kul kvall.

Helg i Ottawa

Min arbetsgivare ar en grupp med sk global narvaro, men det marks att denna globalitet har en kraftig fransk touche. Jag fick ett mail fredag morgon som forkunnande att gruppens mailserver skulle stangas ner for underhall mellan klockan atta och midnatt, fransk tid. For mig innebar detta att jag efter klockan tva pa eftermiddagen vare sig kunde ta emot eller skicka nagra mail, vilket ar ett kraftigt handikapp. Dessutom klipptes min Internetuppkoppling nagot senare pa eftermiddagen av, och darmed blev jag helt avskuren. Det ar inte utan att jag ibland undrar over hur folk jobbade "forr i tiden" nar det fanns vare sig mobiltelefoner, laptops och internet. Det gick val det med, men det ar svart att tanka sig for en som alltid tagit dessa tekniska hjalpmedel for givna.

Efter jobbet i fredags tog en kollega, Charlie, med mig till Gatineau Parc som ligger pa andra sidan floden. Parken har ett femtiotal mil skidspar, och vi tog en timslang runda. Jag har inte akt skidor pa "platten" pa evigheter, och jag upptackte att det fanns ett skal for det; jag ar en mycket medioker skidlopare och jag tycker inte det ar sarskilt kul... Utfor ar roligt, men att skida uppfor ar inte lika spannande. Sakta kom minnena tillbaka fran "fysen" med langdskidor pa K4.

Ikladd kronans bla traningsoverall och forsvarets Fischer fysskidor skulle vi hanga efter Lojtnant Mattson som skidade som Gunde himself. Stockholmsgrabbar som de flesta av oss var, var vi inte sa bevandrade i vallningens mysterier och saledes blev det svettigt i uppforsbackarna. De som sackade efter blev kallade for "stockholmslökar" an norrlanningarna. Jag dromde om att det skulle bli var igen sa att jag skulle kunna ge igen i terranglopningssparet.

Charlie ar en hangiven multiidrottare och "skatade" kraftfullt ivag framfor mig. Jag hade fullt sja att halla jamna steg med honom. Flera ganger forsokte jag intala mig sjalv att skidlopning ar samma sak som terranglopning fast med skidor pa fotterna, men det funkade anda inte for att vacka min entusiasm mer an tillfalligt. Hur som haver var jag glad att Charlie tog mig med till parken for att sporta lite, men jag ar inte saker pa att jag kommer aka sa mycket mer.

Pa lordagen tog jag en svang till det lokala shoppingcentrat, the Rideau Mall, eller Le Mail Rideau, som man sage pa québecois. Min vana trogen, att klippa mig i frammande lander da tillfalle ges, letade jag ratt pa den traditionella snurrande polkagrisstangen som indikerar barbershop. Det ar nastan enklare att klippa sig har an i Frankrike. Jag behovde knappt saga nagonting och anda blev det helt ok. Soker man spanning ska man klippa sig i lander dar man inte beharskar spraket, eller annu battre, dar de har ritualer som vi inte kanner till i vasterlandet.

I Ottawa pagar just nu Winterlude / Bal de Neige som ar en vinterfestival med massor av aktiviteter. Pa Confederation square hade de ordnat en isskulpturtavling. Jag promenerade dit och kikade pa deras alster. Bland deltagarna fanns en svansk fran Bro (var det nu kan tankas ligga).