Söndag kväll i Antony

Julsemestern gick av stapeln pa tre orter: Stockholm, Sarre-Union i Alsace och Antony. Flygresan till Sverige var lite besvarlig, da det foll knappa 10 cm sno over Paris kvallen innan vi skulle aka. Till min stora forvaning fungerade RER:en (pendeltaget) som den skulle, men pa Roissy Charles de Gaulle var det desto varre. Vart flyg var installt, och for att boka om biljetterna till foljande flyg var kon lang. Val framme vid disken anvande jag mig av mitt svenska pass for att framsta som att vi skulle "hem" och inte "ut". Med mycket insisterande och lite lirkande gick det till slut vagen, och Emeline och jag kom ivag till Stockholm efter 4h i ko plus 4h vantan pa forsenat flyg.

Efter var retur till Frankrike akte vi till Emelines faster Chantal i Alsace for att fira jul med familjen. I Alsace lag snon relativt djup (20cm) och kolden var svar (-17°C). En dag tog jag hand om de tva pojkarna, Théo och Simon, 6 resp 5 ar. Lite forvanande var att snokojan verkade vara ett okant begrepp/koncept i Frankrike. Théo och Simon stod fragande nar jag borjade bygga, men kom till slut forsta vad det hela gick ut pa sa snart jag fatt konturen av yttervaggen pa plats. Enkelt uttryckt tycker jag att fransmannen ar lite klena nar det galler att kla pa sig och ga ut och gora nagot nar det ligger sno ute. Flera ganger har jag hort foraldrar (bade vanner och familj i Frankrike) saga att om det ar kallt gar de inte ut for att det kan vara f a r l i g t for barnen. Personligen tror jag att det ror sig mer om okunskap om hur man klar sig och beter sig nar det ar kallt, men det ar sallan uppskattat att forsoka forkunna det budskapet. Forhoppningsvis har jag lyckats gora intryck med min snökoja pa atminstone tva franska barn, och saledes bevisat att det ar mojligt att vara ute i 2-3h pa vintern utan att frysa ihjal...

I Antony hade inte mycket hant. Blommorna var aningen torrare och brevskorden aningen mer talrik. Imorgon vantar jobbet.