tisdag 3 december 2013
Det finns en forening for allt...
I ett ogonblick av attio-nittiotalsnostalgi harom kvallen lyssnade jag pa Magnus Ugglas coverversion av Hoola Bandolas "Van kan man lita pa". Laten skrevs for drygt 40 ar sedan av Mikael Wiehe, och den har aldrats med behag. Hela sangen osar skepsis och weltschmertz, och jag var tvungen att kolla om wikipedia hade en artikel om den. Pa wikipedia kunde jag lasa att inte bara Uggla gjort en cover, men aven Lena Ph. Och har kommer kvallens clou: Lenas cover ska ha adragit sig kritik fran Rojalistiska Föreningen, ty hon hade bytt ut originalets "när prinsar och presidenter ljuger medvetet i kapp" mot "när kungen och hans vänner ljuger medvetet i kapp". Rojalistiska Foreningen !!?? WTF? Jag blev stum av forundran att det ens fanns en formell Rojalistisk Forening i Sverige. Rojalismen i Sverige tror jag har standigt byggt pa den sk tysta massans stod, och det ar val forklaringen till varfor kungahuset an sitter dar de sitter. Jag trodde att svenskarna i allmanhet tyckte det var lite smatrevligt att ha en kung, och kanske ar det sa. Men den chockerande verkligheten ar att det finns manniskor som gar med i en forening, och som gar pa veckomoten, och som gar pa riksmoten, etc for att traffa andra manniskor som organsierat sig for att stodja rojalismen i Sverige. Det kanske bara ar mina fordomar, men ar det en slump att den rojalistiska foreningens ordforanden hetat Rosensparr, Nordstrandh, Linderoth, Lundbergh... Klubben av kungens kompisar kanske?
söndag 24 november 2013
Norsk schackvarldsmastare
Inte helt ovantat tog Magnus Carlsen sin aterstaende halva poang i fredagens parti (den tionde i ordningen) och fick saledes de 6,5 poang som kravdes for att kamma hem varldsmastartiteln.
I det tionde partiet gick bade Carlsen och Anand in for en vinst. Bada sidor gjorde nagra smarre tabbar under spelets gang, men det var Carlsen som drog det langsta straet da ha endast behovde oavgjort och Anand behovde vinna till varje pris.
Partiet slutatde i oavgjort, vilket var den sista spiken i Anand's kista. Anand verkade mycket samlad i presskonferensen, och Carlsen var givetvis glad men aterhallsam. I schackvarlden ar det inte god ton att gora explicita segergester eller att utstota segervral... Journalisterna kunde inte lata bli att stalla fragorna "hur kanns det", "visste du redan fran borjan att du skulle segra" etc...
Pa Verdens Gang var det euforiska rubriker om Carlsens vinst, och i en enkat tyckte 68% av de som svarat att detta var Norges viktigaste idrottshandelse nagonsin.
http://www.vg.no/sport/sjakk/artikkel.php?artid=10133180
I det tionde partiet gick bade Carlsen och Anand in for en vinst. Bada sidor gjorde nagra smarre tabbar under spelets gang, men det var Carlsen som drog det langsta straet da ha endast behovde oavgjort och Anand behovde vinna till varje pris.
 |
| Bild fran Hindustan Times |
Pa Verdens Gang var det euforiska rubriker om Carlsens vinst, och i en enkat tyckte 68% av de som svarat att detta var Norges viktigaste idrottshandelse nagonsin.
http://www.vg.no/sport/sjakk/artikkel.php?artid=10133180
fredag 22 november 2013
Att skriva vers for barn
Jag har hittat pa en radda verser och rim for Anton da jag fort kanner mig latt uttrakad av att lasa samma historier om och om igen varje kvall. Att barn gillar att kanna igen en godnattsaga ar val ingen nyhet, men jag blir lite matt av att lasa Pettson och Findus for femtioelfte gangen.
Har ar ett exempel pa en saga pa rim som jag hittat pa at Anton:
Katterna bodde i en gammal stuga vid slutet av vagen,
som en dag rivdes av den elaka gubben, sa trägen.
Gubben ville bygga ett stort fint trevaningshus,
dar det ej fick finnas en endaste liten mus.
Hur ska kattungarna finna nagon ro,
nar det inte langre finns nagot bo?
Under bulldozerns blad for brador och plankor,
väggar forsvann, och i golvet for krukor och rankor.
Kvickt flydde mamma katt med unge efter unge i munnen,
for att finna tillflykt vid den gamla uttorkade brunnen.
Hur ska kattungarna finna nagon ro i flykten,
nar mamma katt forsoker rädda ändalykten?
Vid brunnen pustade hon ut ett kort slag,
innan hon grubblade over sitt nasta drag.
Ungarna pep med hjärtskarande rop,
dags att ge sig av, att finna atminstone en grop.
Hur ska kattungarna finna nagon ro i gropen,
nar inte nagon alls hor de sma nodstallda ropen?
Den ene ungen var randig, och vit pa magen,
Men med sina ungar sma, knappt fyra veckor gamla,
ville hon inte att de ner pa marken skulle ramla.
Hur ska kattungarna finna nagon ro pa hörnet,
nar de hjalplöst, maste ligga i törnet ?
Med oro sag mamma katt sina ungar sma,
som med pals, svans och tassar mest gra,
forsokte finna varsin plats kring en sopkorg,
som vore det deras alldeles egna riddarborg.
Hur ska kattungarna finna nagon ro i det fria,
nar de mest av allt ville nackar och öron klia?
Mamma katts ögon ar synnerligen skarpa,
och hon sag en grupp livliga manniskor kasta varpa.
De holl till pa en grusplan intill torget, det gamla.
Hon darvid sitt allra yttersta mod samla.
Hur ska kattungarna finna nagon ro i allt larm,
nar ingen ville ta kattfamiljen till sin barm?
Bredvid torget stod ett skjul, en smula elandigt,
fast ett tak kandes i stundens allvar nodvandigt.
Mamma katt ingen riktig fara alls kunde ana,
saledes sprang hon kvickt ivag for att spana.
Hur ska kattungarna finna nagon ro nar mamma ivag bär,
nar ingen när och kär ser efter dem där de är?
Har ar ett exempel pa en saga pa rim som jag hittat pa at Anton:
Katterna bodde i en gammal stuga vid slutet av vagen,
som en dag rivdes av den elaka gubben, sa trägen.
Gubben ville bygga ett stort fint trevaningshus,
dar det ej fick finnas en endaste liten mus.
Hur ska kattungarna finna nagon ro,
nar det inte langre finns nagot bo?
Under bulldozerns blad for brador och plankor,
väggar forsvann, och i golvet for krukor och rankor.
Kvickt flydde mamma katt med unge efter unge i munnen,
for att finna tillflykt vid den gamla uttorkade brunnen.
Hur ska kattungarna finna nagon ro i flykten,
nar mamma katt forsoker rädda ändalykten?
Vid brunnen pustade hon ut ett kort slag,
innan hon grubblade over sitt nasta drag.
Ungarna pep med hjärtskarande rop,
dags att ge sig av, att finna atminstone en grop.
Hur ska kattungarna finna nagon ro i gropen,
nar inte nagon alls hor de sma nodstallda ropen?
Den ene ungen var randig, och vit pa magen,
den andre ungen var endast vaken pa dagen,
den tredje ungen var flackig, livlig och yster,
och den fjarde ungen var helgra och deras syster.
Hur ska kattungarna finna nagon ro, sa olika,
nar mamma katt standigt kring sig efter fara kika?
Mamma katt fann ett gomstalle intill busshallplatsen
fast hon hellre hade valt den hoga avsatsen.den tredje ungen var flackig, livlig och yster,
och den fjarde ungen var helgra och deras syster.
Hur ska kattungarna finna nagon ro, sa olika,
nar mamma katt standigt kring sig efter fara kika?
Mamma katt fann ett gomstalle intill busshallplatsen
Men med sina ungar sma, knappt fyra veckor gamla,
ville hon inte att de ner pa marken skulle ramla.
Hur ska kattungarna finna nagon ro pa hörnet,
nar de hjalplöst, maste ligga i törnet ?
Med oro sag mamma katt sina ungar sma,
som med pals, svans och tassar mest gra,
forsokte finna varsin plats kring en sopkorg,
som vore det deras alldeles egna riddarborg.
Hur ska kattungarna finna nagon ro i det fria,
nar de mest av allt ville nackar och öron klia?
Mamma katts ögon ar synnerligen skarpa,
och hon sag en grupp livliga manniskor kasta varpa.
De holl till pa en grusplan intill torget, det gamla.
Hon darvid sitt allra yttersta mod samla.
Hur ska kattungarna finna nagon ro i allt larm,
nar ingen ville ta kattfamiljen till sin barm?
Bredvid torget stod ett skjul, en smula elandigt,
fast ett tak kandes i stundens allvar nodvandigt.
Mamma katt ingen riktig fara alls kunde ana,
saledes sprang hon kvickt ivag for att spana.
Hur ska kattungarna finna nagon ro nar mamma ivag bär,
nar ingen när och kär ser efter dem där de är?
Ur skuggorna kunde en skum figur ses träda fram,
och kattungarnas yttersta fasa kunde vagas i kilogram.
Men det var ingen elak best som dem skulle äta,
det var pappa katt som kom, och som med oronen spreta.
Hur ska kattungarna finna nagon ro?
Hur ska kattungarna finna nagon ro?
Jo, nu ar pappa katt tillbaka ma du tro!
Mamma katt kom tillbaka efter en lang svang,
Mamma katt kom tillbaka efter en lang svang,
och fann pappa katt, tillbaka hos sitt lilla gäng.
Tillsammans bar de tva de fyra ungarna opp,
till det lilla skjulets allra hogsta topp.
Hur ska kattungarna finna nagon ro?
Hur ska kattungarna finna nagon ro?
Jo, med pappa och mamma katt i deras nya bo!
torsdag 21 november 2013
Ny era i schackvärlden
Idag avgjordes den nionde matchen i varldsmasterskapet i schack i Chennai i Indien. Utmanaren Magnus Carlsen vann for tredje gangen över titelhallaren Viswanathan Anand i ett parti som avgjordes av en miss av den senare. Carlsen leder med 6 - 3, och det racker att han spelar oavgjort imorgon for att vinna varldsmastartiteln. Anands enda chans att klamra sig kvar ar att vinna samtliga kvarstaende tre partier och sedan vinna i tie-break, vilket idag verkar totalt osannolikt.
Da svenska och franska media endast nodtorftigt tacker varldsmasterskapet har jag alternerat mellan deras indiska och norska motsvarigheter for att fa nagotsanar ingaende rapporter. I Norge verkar det rada en ren hysteri, och norsk tv direktsander alla matcher. I Indien var forhoppningarna stora, men efter Anands forlust i den femte och sjatte matchen verkar cricket ater ha intagit sin dominerande stallning pa sportsidorna.
Jag maste erkanna att jag ar djupt imponerad av Magnus Carlsen. Han har spelat schack pa internationell niva sedan han var en tio-tolv ar gammal, han har spelat mot varldens basta spelare de senaste tio aren (darbland Kasparov, Karpov och Kramnik), och nu kommer han troligtvis att kamma hem varldsmastartiteln. Killen verkar strunta totalt i klassisk praxis, och spelar pa "gehor" med bravur. Oppningarna faster han inte nagon storre vikt pa, och han ar kand for att ibland gora forvanande eller rent suboptimala drag med flit for att destabilisera sina motstandare. Lite forenklat kan man saga att ju mer komplicerad situationen ar och ju mer den skiljer sig fran skolar, dokumenterad schack, desto battre klarar sig Carlsen.
Imorgon kommer den tionde matchen att hallas. Vore Carlsen en rationell spelare skulle han sikta pa remi, dvs oavgjort och en halv poang for att na de erfoderliga 6,5 poang som kravs for att vinna varldsmastartiteln, men da Carlsen ar Carlsen kommer han troligen spela an en gang for seger. Viswanathan Anand kommer att ga till historien som klassicisten som lamnade over tronen till en representant av den unga generationen schackspelare.
Da svenska och franska media endast nodtorftigt tacker varldsmasterskapet har jag alternerat mellan deras indiska och norska motsvarigheter for att fa nagotsanar ingaende rapporter. I Norge verkar det rada en ren hysteri, och norsk tv direktsander alla matcher. I Indien var forhoppningarna stora, men efter Anands forlust i den femte och sjatte matchen verkar cricket ater ha intagit sin dominerande stallning pa sportsidorna.
Jag maste erkanna att jag ar djupt imponerad av Magnus Carlsen. Han har spelat schack pa internationell niva sedan han var en tio-tolv ar gammal, han har spelat mot varldens basta spelare de senaste tio aren (darbland Kasparov, Karpov och Kramnik), och nu kommer han troligtvis att kamma hem varldsmastartiteln. Killen verkar strunta totalt i klassisk praxis, och spelar pa "gehor" med bravur. Oppningarna faster han inte nagon storre vikt pa, och han ar kand for att ibland gora forvanande eller rent suboptimala drag med flit for att destabilisera sina motstandare. Lite forenklat kan man saga att ju mer komplicerad situationen ar och ju mer den skiljer sig fran skolar, dokumenterad schack, desto battre klarar sig Carlsen.
Imorgon kommer den tionde matchen att hallas. Vore Carlsen en rationell spelare skulle han sikta pa remi, dvs oavgjort och en halv poang for att na de erfoderliga 6,5 poang som kravs for att vinna varldsmastartiteln, men da Carlsen ar Carlsen kommer han troligen spela an en gang for seger. Viswanathan Anand kommer att ga till historien som klassicisten som lamnade over tronen till en representant av den unga generationen schackspelare.
söndag 10 november 2013
Varldsmasterskapet i schack, match tva
Idag fick vi se andra matchen dar Anand spelade vit, och Carlsen spelade svart.
Gardagens match sludade oavgjord och Anand kunde ses ha ett litet overtag eftersom han spelade svart. Idag utvecklades det till ytterligare en oavgjord match, dar framforallt Magnus Carlsen overtygade. Anand ar kand for att vara en smula lat och hade uppenbarligen inte forberett sig helt och hallet for varianten som kom att spelas. Carlsen a sin sida hade last pa, och var avslappnad och snabb. Efter en relativt stark oppning dar Anand tog for sig av utrymet och Carlsen bidade sin tid, skedde ett mycket ovantat dambyte. Darefter tappade spelet sin dynamiska karaktar, och spelarna valde att upprepa samma drag tre ganger, dvs an en gang remi.
Efter varje match halls en presskonferens dar journalister kan stalla fragor till spelarna. Tva saker har slagit mig vad galler gardagens och dagens presskonferenser.
1. Schackeliten har lange varit dominerad av spelare fran öststaterna, och nu star varldsmasterskapet for forsta gangen pa manga ar mellan en norrman och en indier. Detta leder till nagot av en smarre sensation i lokala (indiska och norska) medier. Baksidan ar att denna sensation har lockat till sig journalister som uppenbarligen inte kan sarskilt mycket om schack, och nivan pa fragorna som stalls blir darefter: "Hur kanns det?", "Ar Anand din svaraste motstandare nagonsin?", "Vad ska du kora med for strategi infor morgondagen?", "vad ska du gora pa din lediga dag?" etc. Bade Anand och Carlsen ser ut att vara uttrakade av de platta fragorna, men de haller relativt god min, och svarar bast de kan.
2. FIDE, som ar det internationella varldsschackforbundet, har en festlig pressekreterare: Ukrainskan Anastasia Karlovitch. Karlovitch ar ung, snygg, smart och till synes ganska tuff.
 |
| Anastasia Karlovitch |
lördag 9 november 2013
Forsta matchen i Varldsmasterskapet i schack
Sa till sist har varldsmasterskapet i schack borjat i Chennai i Indien. Den forsta matchen gick av stapeln kl 15 lokal tid idag och direktsandes pa natet.
Utmanaren Carlsen spelade vit och regerande varldsmastaren Anand spelade svart. Jag hade bankat mig framfor datorn med kaffe och sag fram emot en riktig batalj. Carlsen, som ar kand for sin styrka i mellan- och slutspel, och for sin fysiska och mentala uthallighet, verkade vilja ha en langdragen och progressiv oppning. Anand a sin sida kontrade och lyckade redan i trettonde draget skapa en position dar han kunde tvinga fram remi (oavgjort). Tre drag senare var remi ett faktum.
I presskonferensen efter matchen var Anand (inte ovantat) nojd med resultatet, och Carlsen sag lite trumpen ut da han som vit hoppats kunna utnyttja fordelen till att vinna denna forsta, psykologiskt viktiga match. Carlsen sa "Oppningen utvecklades inte som han ville, och i vissa fall ar det battre att dra i nodbromsen".
Saledes star det 1/2-1/2, och Anand spelar vit i match 2 (av 12) som gar imorgon, sondag.
Utmanaren Carlsen spelade vit och regerande varldsmastaren Anand spelade svart. Jag hade bankat mig framfor datorn med kaffe och sag fram emot en riktig batalj. Carlsen, som ar kand for sin styrka i mellan- och slutspel, och for sin fysiska och mentala uthallighet, verkade vilja ha en langdragen och progressiv oppning. Anand a sin sida kontrade och lyckade redan i trettonde draget skapa en position dar han kunde tvinga fram remi (oavgjort). Tre drag senare var remi ett faktum.
I presskonferensen efter matchen var Anand (inte ovantat) nojd med resultatet, och Carlsen sag lite trumpen ut da han som vit hoppats kunna utnyttja fordelen till att vinna denna forsta, psykologiskt viktiga match. Carlsen sa "Oppningen utvecklades inte som han ville, och i vissa fall ar det battre att dra i nodbromsen".
Saledes star det 1/2-1/2, och Anand spelar vit i match 2 (av 12) som gar imorgon, sondag.
måndag 4 november 2013
Ny ryggsack: PikoSpi I
I helgen sydde jag klart min senaste ryggsack: PikoSpi I .
Fransett nagra andringar ar konstruktionen ar i stort sett samma som prototypen PikoFiber I, men nu med ett lite noblare material, 42g spinnakerväv och mesh.
Väven ar s.k. ripstop, vilket ar bra for att begransa revor om säcken fastnar eller skaver mot nagot under anvandning.
PikoSpi I ar precis som PikoFiber I ramlös, men den har ett speciellt fack som man kan satta liggunderlaget i for att ge struktur pa sacken.
Fransett nagra andringar ar konstruktionen ar i stort sett samma som prototypen PikoFiber I, men nu med ett lite noblare material, 42g spinnakerväv och mesh.
 |
| Ca 50 liter, 210g |
 |
| Ihopknölad far den nastan plats i handen |
 |
| Sidofickorna ar avsedda framst for vattenflaskor, men kan packas med annat likval. |
 |
| Axelremmarnas infastning ar forstarkt med ett knapphalsband som aven tjanar som forankring for ev smaprylar. Sommarna ar forstarkta med kantband av fiberduk. |
 |
| Stangningen och kompressionssystemet ar precis samma som pa PikoFiber I |
söndag 3 november 2013
Skandinavien i Frankrikes ögon
Gemene man i Frankrike har ganska dalig koll pa Norden, och har ofta svart att urskilja de olika landerna. Givetvis finns det folk som har mer solida geografikunskaper an geomsnittet, eller som haft anledning att läsa pa och darmed bildat sig en mer precis uppfattning. Men overlag brukar det heta att allt norr om Nederlanderna ar en "grazon" och att folket i grazonen anvander sig av "konstiga bokstaver". Men trots att genomsnittsfransmannen endast har en vag idé om de nordiska landerna, har Norden och framforallt Skandinavien en mycket stark marknadsforingsimage i Frankrike. Jag sag ett roligt (eller sorgligt, beroende pa hur man ser det) exempel pa detta for ett par dagar sedan i snabbköpet.
Polarkakan blev popular i Frankrike for en tio ar sedan, och kallas "pain polaire". Pa bilden ovan ser man hur marknadsforingsfolket rort ihop allt: en svensk flagga, ett danskt Ø,
ett svenskt å, och nonsensordet "pølåire". Jag tror inte att marknadsforingsfolket ar okunniga eller ovetande om att emballagets grafiska utformning ar ren rappakalja. Daremot tror jag att de med flit profilerar utformningen med lite "exotiska bokstaver" och en svensk flagga, och att de raknar med att genomsnittsfransmannen inte har en aning (och/eller inte bryr sig) om att det ar helt absurt.
En annan festlig detalj ar att en smörgas av just polarkaka (oberoende av palagget) kallas en "svensk", som i:
- Vad far de lov att vara?
- En svensk tack.
- Varsagod, det blir tre och femtio.
Men om det ar rökt lax pa smorgasen kallas det en "norrman".
Ytterligare ett exempel pa den skandinaviska profileringens framgang ar Tuborgs produkt Skøll.
Bakgrunden ar att det franska bryggeriet Fischer med stor framgang har lanserat ett "öl" (som smakar som lask) med smak av tequila och citron, som heter Desperado. Carlsberggruppen (som ager Tuborg) har kontrat med en "nordisk" variant pa samma produkt, men dar den produkten ar smaksatt med vodka. Da vodka inte har nagon utpräglad smak alls att tala om, har de aven lagt till citron, sa att slutprodukten ar forvillande lik konkurrentens produkt. Sa till karnpunkten: Produkten heter i Frankrike "Skøll", vilket for fransmannen utstralar skandinaviskhet och Vikingar, (vilket ar de enda de kanner till fran Skandinavien, forutom IKEA). I reklamen uttalas produktens namn "skåååål". Att det riktiga uttalet pa "ø" inte ens ar i narheten av reklamens uttal bryr man sig inte om, ty nordiska bokstaver saljer.
Annu ett exempel pa hur skandinaviskhet saljer ar den franska inredningsfirman "Høme" som har en slogan som lyder: "d'inspiration scandinave", dvs "skandinavisk inspiration".
Den som skapade namnet "Høme" har med all sakerhet privilegierat att potentiella kunder uppfattar logon som skandinavisk, oberoenda av hur en skandinav skulle uttala "Høme".
Ett avslutande exempel ar en fransk mobelforsaljare som kallar sig "Coctail Scandinave". Deras logo ar en antropomorfisk tallkotte som haller ett fang flaggor i handerna. Flaggorna ar Sveriges, Danmarks, Norges och Finlands! Finalnd ar forvisso en del av Norden, men sedan nar ar Finland en del av Skandinavien??
Den vanligast forekommande nordiska bokstaven i fransk marknadsforing ar utan tvekan "ø". Varfor ar det sa? Jo, "Ø" ar den bokstaven som folk spontant namner om man fragar om de har nagon uppfattning om vad som ar utmarkande inte bara for danska och norska utan aven svenska och finska(!!). Darfor ar det inte forvanande att marknadsforingsfolket som vill rida pa det skandinaviska vurmandet anvander sig av just "Ø". "å" ar pa satt och vis en bubblare, da den bokstaven ocksa ar lite exotisk och har borjat synas i media. Daremot har "ä", "ö" och "æ" betydligt lagre potential, da "ä" och "ö" forekommer som accentuerade bokstaver i normal franska, och "æ" ar vanligt forekommande pa latin, som flertalet fransman studerat i varierande omfattning nagon gang i skolan.
 |
| Marketing med skandinavisk "touch" i Frankrike. |
ett svenskt å, och nonsensordet "pølåire". Jag tror inte att marknadsforingsfolket ar okunniga eller ovetande om att emballagets grafiska utformning ar ren rappakalja. Daremot tror jag att de med flit profilerar utformningen med lite "exotiska bokstaver" och en svensk flagga, och att de raknar med att genomsnittsfransmannen inte har en aning (och/eller inte bryr sig) om att det ar helt absurt.
- Vad far de lov att vara?
- En svensk tack.
- Varsagod, det blir tre och femtio.
Men om det ar rökt lax pa smorgasen kallas det en "norrman".
Ytterligare ett exempel pa den skandinaviska profileringens framgang ar Tuborgs produkt Skøll.
Bakgrunden ar att det franska bryggeriet Fischer med stor framgang har lanserat ett "öl" (som smakar som lask) med smak av tequila och citron, som heter Desperado. Carlsberggruppen (som ager Tuborg) har kontrat med en "nordisk" variant pa samma produkt, men dar den produkten ar smaksatt med vodka. Da vodka inte har nagon utpräglad smak alls att tala om, har de aven lagt till citron, sa att slutprodukten ar forvillande lik konkurrentens produkt. Sa till karnpunkten: Produkten heter i Frankrike "Skøll", vilket for fransmannen utstralar skandinaviskhet och Vikingar, (vilket ar de enda de kanner till fran Skandinavien, forutom IKEA). I reklamen uttalas produktens namn "skåååål". Att det riktiga uttalet pa "ø" inte ens ar i narheten av reklamens uttal bryr man sig inte om, ty nordiska bokstaver saljer.
Annu ett exempel pa hur skandinaviskhet saljer ar den franska inredningsfirman "Høme" som har en slogan som lyder: "d'inspiration scandinave", dvs "skandinavisk inspiration".
Ett avslutande exempel ar en fransk mobelforsaljare som kallar sig "Coctail Scandinave". Deras logo ar en antropomorfisk tallkotte som haller ett fang flaggor i handerna. Flaggorna ar Sveriges, Danmarks, Norges och Finlands! Finalnd ar forvisso en del av Norden, men sedan nar ar Finland en del av Skandinavien??
Den vanligast forekommande nordiska bokstaven i fransk marknadsforing ar utan tvekan "ø". Varfor ar det sa? Jo, "Ø" ar den bokstaven som folk spontant namner om man fragar om de har nagon uppfattning om vad som ar utmarkande inte bara for danska och norska utan aven svenska och finska(!!). Darfor ar det inte forvanande att marknadsforingsfolket som vill rida pa det skandinaviska vurmandet anvander sig av just "Ø". "å" ar pa satt och vis en bubblare, da den bokstaven ocksa ar lite exotisk och har borjat synas i media. Daremot har "ä", "ö" och "æ" betydligt lagre potential, da "ä" och "ö" forekommer som accentuerade bokstaver i normal franska, och "æ" ar vanligt forekommande pa latin, som flertalet fransman studerat i varierande omfattning nagon gang i skolan.
Nar jag laser igenom min artikel slas jag av att det jag skrivit kanske kan uppfattas som raljerande eller att jag forsoker fa fransmannen att framsta som dumma och okunniga, vilket absolut inte ar min avsikt. Exemplevis kan genomsnittsfransmannen utan problem kan namna huvudstaderna i tex Elefenbenskusten, Benin och Sénégal. (Hur manga svenskar grejar det? Det kanske vi svenskar ska ha i atanke innan vi utropar oss som mastare pa allmanbildning och innan vi klankar ner pa att andra folk inte kan peka ut var just vart land finns pa kartan ;) )
Kontentan ar, tror jag, att en av livets konstanter ar att det frammande och exotiska har en dragningskraft pa alla folk. Marknadsføring bygger i størt pa att kittla manniskørs nyfikenhet før det exøtiska, øch idag i Frankrike ar Skandinavien hett, øm än nästintill helt økänt. Faktafel øch sakfel vager latt nar det satts emøt viktiga saker sasøm hur malgruppen uppfattar det.
torsdag 10 oktober 2013
Nedrakning till varldsmasterskapet i schack...
Den 6:e november, om en knapp manad, kommer varldsmasterskapet i schack att ga av stapeln i Chennai i Indien. Jag foljer upptakten med spanning, da den regerande varldsmastaren, indiern Viswanathan Anand, utmanas av den nuvarande varldsettan pa den oficiella rankingen, norrmannen Magnus Carlsen.
En av de faktorer som gor motet mellan Anand och Carlsen sa spannande ar att de tva spelarna har sa olika bakgrund och stil. Anand som spelat i varldseliten sedan han blev stormastare vid 18 ars alder ar betraktad som en av de mest allsidiga spelarna i varlden. Carlsen a sin sida blev stormastare nar han var 13 ar gammal, men hade redan innan blivit uppmarksammad for sina framgangar och sin mycket agressiva spelstil.
Det finns ett festligt videoklipp fran Carlsens forsta match (2004?) mot davarande regerende varldsmastaren Garri Kasparov som ar betraktad av manga som tidernas starkaste schackspelare.
 |
| Viswanathan Anand, 43 källa: wikipedia.org |
 |
| Magnus Carlsen, 22 källa: wikipedia.org |
Det finns ett festligt videoklipp fran Carlsens forsta match (2004?) mot davarande regerende varldsmastaren Garri Kasparov som ar betraktad av manga som tidernas starkaste schackspelare.
Matchen slutade oavgjord, vilket raknades som en skräll; Kasparov hade inte lyckats besegra en 13-arig grabb fran ett land som da inte ens existerade pa schackens varldskarta.
Ett annat festligt klipp ar matchen (Ar?) mellan Anand och Kasparov. Kasparovs ansiktsuttryck (spola fran till 5:01) ar obetalbart! Och nar Kasparov kastar in handduken i 8:53, kan man skymta ett karakteristiskt drag hos Kasparov (som man inte kan se ett uns av hos varken Carlsen eller Anand): den daliga forlorarens arrogans. Kasparov skakar pliktskyldigt Anands hand, och rusar ivag fran bordet.
Ett annat festligt klipp ar matchen (Ar?) mellan Anand och Kasparov. Kasparovs ansiktsuttryck (spola fran till 5:01) ar obetalbart! Och nar Kasparov kastar in handduken i 8:53, kan man skymta ett karakteristiskt drag hos Kasparov (som man inte kan se ett uns av hos varken Carlsen eller Anand): den daliga forlorarens arrogans. Kasparov skakar pliktskyldigt Anands hand, och rusar ivag fran bordet.
Avant-garde stråkkvartett: The Balanescu Quartet
Pa jobbet har jag nagra synnerligen bullriga grannar, varav en dessutom har en lite knepig attityd vilket gor att det inte racker att vänligt men bestämt be henne tala lite tystare.
Enklaste losningen pa problemet ar att dranka bullret med lite trevlig musik. Pa sa vis "aterupptackte" jag en grupp jag lyssnade pa for manga ar sedan: The Balanescu Quartet. Gruppen spelar bade "vanlig" klassisk musik, men ocksa avant-garde strakmusik. Engelska wikipedia sager bla:
The quartet are mainly notable for their very distinctive style of music, which encompasses odd time rhythms, sound dissonances and complex arrangements.
Bland kvartettens tidigare samarbeten finner man bl.a. de minimalistiska konstmusikerna Philip Glass och Michael Nyman, samt det epokgorande elektrosynthbandet Kraftwerk.
Enklaste losningen pa problemet ar att dranka bullret med lite trevlig musik. Pa sa vis "aterupptackte" jag en grupp jag lyssnade pa for manga ar sedan: The Balanescu Quartet. Gruppen spelar bade "vanlig" klassisk musik, men ocksa avant-garde strakmusik. Engelska wikipedia sager bla:
The quartet are mainly notable for their very distinctive style of music, which encompasses odd time rhythms, sound dissonances and complex arrangements.
Bland kvartettens tidigare samarbeten finner man bl.a. de minimalistiska konstmusikerna Philip Glass och Michael Nyman, samt det epokgorande elektrosynthbandet Kraftwerk.
torsdag 3 oktober 2013
PikoKid I, med riktig last
Jag sydde fardigt den justerade versionen av PikoKid I i forrgar, och igar kvall kunde jag prova med "riktig" last.
Det visade sig vara viktigt att barnets armar kan laggas over barremmarna. Annars blir barnet begransad i sina rorelser, och protesterar livligt.
Jag ska lagga till tva "features" nar jag far lite tid:
- en "sovhuva" av mesh sa att barnet kan ta en tupplur pa bararens rygg
- tva stroppar pa barremmarna sa att barnet har nagot att halla fast i om han vill. Det ar inte nodvandigt ur bärsynpunkt, utan mer for att barnet ska kanna sig bade trygg och delaktig.
 |
| Anton tyckte det var roligt att prova ny materiel |
 |
| Sitsen är lätt skålad för battre komfort. |
- en "sovhuva" av mesh sa att barnet kan ta en tupplur pa bararens rygg
- tva stroppar pa barremmarna sa att barnet har nagot att halla fast i om han vill. Det ar inte nodvandigt ur bärsynpunkt, utan mer for att barnet ska kanna sig bade trygg och delaktig.
 |
| Anton tyckte det var extra roligt att sprattla med benen. |
Jag har annu inte vagt barselen, men jag gissar att det ror sig om en 100g. Knolar man ihop den far den plats i en jackficka. Nasta modell syr jag av spinnakervav, vilket kommer gora den an lattare och kompaktare.
söndag 29 september 2013
PikoKid I
Jag har lange tankt skapa en barsele for sma barn, och nu kom jag mig for och skapade PikoKid I. Det finns en uppsjo av barselar pa marknaden, men jag tycker att de alla har nackdelen att vara stora, bylsiga och otympliga. Min tanke ar att skapa en barsele som ar sa kompakt att man kan ha den i fickan, och sedan om ungen blir trott, tar man fram barselen och satter ungen pa ryggen.
Erfarenheten jag fick av att sy PikoFiber I pekade emot att det inte skulle vara sa svart att fixa till en hyfsad barsele, nastan helt sydd i samma prototyptyg. Viker man fiberduken 4-dubbel kan man latt ersatta de nylonremmar jag brukar anvanda. Totalt kostade prototypen ca 5€ i material och tre timmar i arbete, mönsterkonstruktion och tillklippning inraknad
Nar jag provade med Anton som forsokskanin, sa han "pappa, jag tror att ryggdelen ar ca 17,5cm for hog, och att det vore bra att atgarda det har ergonomiska problemet innan jag utsatter mig for att vara forsokskanin igen". Sedan gick han och lade sig, sa jag far prova imorgon kvall nar jag har fixat till det hela.
 |
| PikoKid I |
Nar jag provade med Anton som forsokskanin, sa han "pappa, jag tror att ryggdelen ar ca 17,5cm for hog, och att det vore bra att atgarda det har ergonomiska problemet innan jag utsatter mig for att vara forsokskanin igen". Sedan gick han och lade sig, sa jag far prova imorgon kvall nar jag har fixat till det hela.
fredag 27 september 2013
Ny UL-ryggsäck, PikoFiber I
Forra helgen tog jag och Anton en svang till Barbès i norra Paris, dar det ligger ett helt kvarter med tyg- och syaffarer, Le Marché St-Pierre. Till min besvikelse hittade jag inte nagon Tyvek, men istallet hittade jag ett intressant tyg som ar ett slags fiberduk. Tyget ar precis som Tyvek inte vävt, utan laminerat pa nagot vis och bestar givetvis av nagon konstfiber (polyester?). Jag ar inte saker pa att tyget ar sarskilt lampat for friluftsbruk, men det var oerhort billigt (mindre an tva € per meter) och lampar sig utmarkt for prototyper. Efter att ha anvant Tyvek-sacken jag sydde for ett tag sedan markte jag att jag behovde anpassa mönstret lite till mina matt. Darfor kopte jag nagra meter fiberduk for att sy upp den har säcken, och darmed validera det nya mönstret.
Jamfort med PikoTyvek I har jag gjort nagra andringar:
Figerduken ar mycket hallfast (sarskilt rivfast) for sin ringa vikt. Dessutom visade det sig att den ar betydligt lattare att sy i an Tyvek, vilket passar fint for prototypbygge. Daremot tror jag att fiberduken slapper igenom vatten pa nolltid, vilket gor den har säcken till ett slags hybrid mellan PikoMesh-familjen och PikoTyvek. Enklast ar att vattenskydda innehallet genom att kla sacken invandigt med en vanlig sopsack (vilket man anda brukar gora med sackar som tillverkaren havdar ar "vattentata".)
Till kompressionssystemet och nedre delen av barremmarna har jag anvant en billig nylonlina, mest for att den lag latt tillganglig och for att jag inte orkade leta efter den betydligt battre polyesterlinan.
Precis som med PikoTyvek har den har sacken ingen armatur, utan det kravs att man packar smart och utnyttjar vissa utrustningsdetaljer sasom liggunderlag och talt till att ge styrsel at sacken.
Jamfort med PikoTyvek I har jag gjort nagra andringar:
- Smalare och hogre sack (PikoTyvek I lider av "päron"-effekten och ar for kort for min rygg)
- Rullstangning istallet for dragskostangning
- Smalare och hogre sidofickor, optimerade for att bära lattillgangliga (vatten)flaskor
- Barremsinfastningen har jag forstarkt inuti sacken med en sk knapphalsrem, dvs en nylonrem som har vavda knapphal. Vitsen med detta ar att kunna fästa ett eller flera innerfack for tex planbok, verktyg eller annat som man inte vill ska vandra runt i sacken.
PikoFiber I vager in pa 272g och rymmer ca 50l, vilket ger ett vikt/volymforhallande pa ca 5,4g/l. Skillnaden i vikt jamfort med PikoTyvek I beror i huvudsak pa det lite tyngre tyget (70g/m² istf 44g/m²)
 |
| Frontvy: horisontellt och vertikalt kompressionssystem. |
 |
| Ryggsidan: Barremmar och avbararbalte. |
 |
| Tva sidofickor for 1,5l vattenflaskor. Notera rullstangningen med kardborrefaste. |
 |
| Barhandtaget och barremsinfastningen ar gjorda av fiberduk istallet for nylonrem, inte for att optimera vikt (försumbart) utan for att testa hallfasteheten av 4 lager fiberduk. Resultaten ar an sa lange lovande. |
tisdag 10 september 2013
Ny rygga: PikoTyvek I
Jag har lange varit sugen pa att sy mig en rygga i det mycket spannande materialet Tyvek. Jfr Tyvek pa svenska Wikipedia:
Tyvek, är ett varumärke registrerat av DuPont. Det är ett tunt plastmaterial som är tillverkat av olefin-fibrer, närmare bestämt tunna polyetylenfibrer som pressats samman under värme. Resultatet är ett lätt, tunt, vattenresistent samt riv- och slittåligt material.
Tyget vager ca 40g / m², och ar mycket starkt for sin laga vikt. Dessutom ar tyvek billigt (~5€/m) jamfort med silnylon eller spinnakerväv, och lampar sig mycket val for prototypbygge.
Jag hittade en sida som innehaller massor av fina hembyggen med ritningar och mönster: www.andersj.se
Jag tog Anders Johanssons "Ryggsack Lightmodell nr 1", och anpassade konstruktionen till mina mal och behov.
Till skillnad fran mina tva tidigare konceptryggsackar valde jag att skippa armaturen i ryggpartiet. Utan armatur ar sacken givetvis helt sladdrig nar den ar tom, och man maste vara noga nar man packar for att fa lite struktur pa sacken. Men jag sydde en innerficka langs med ryggen for liggunderlaget, och skapar pa sa vis styrsel.
Det tog ca 8h att rita monstret, klippa till tyget och sy. Totalt kostade sacken knappt 10€ i material.
Det ar lite lurigt att sy i tyvek. Ena sidan ar glatt och hal, och den andra ar lite luden. Nar man ska sy tva stycken med de glatta sidorna mot varandra glider det latt och det ar knepigt att fa en fin och rak söm. Det gar ju att nala, men da far man massor av fula hal, och dessutom tycker jag att det glider anda. Den losning jag funnit ar inte helt ortodox, men bestar i att dels tejpa med vanlig kontorstejp, och dels se till att tyget alltid ar val spant nar man syr.
Tyvek, är ett varumärke registrerat av DuPont. Det är ett tunt plastmaterial som är tillverkat av olefin-fibrer, närmare bestämt tunna polyetylenfibrer som pressats samman under värme. Resultatet är ett lätt, tunt, vattenresistent samt riv- och slittåligt material.
Tyget vager ca 40g / m², och ar mycket starkt for sin laga vikt. Dessutom ar tyvek billigt (~5€/m) jamfort med silnylon eller spinnakerväv, och lampar sig mycket val for prototypbygge.
Jag hittade en sida som innehaller massor av fina hembyggen med ritningar och mönster: www.andersj.se
Jag tog Anders Johanssons "Ryggsack Lightmodell nr 1", och anpassade konstruktionen till mina mal och behov.
Till skillnad fran mina tva tidigare konceptryggsackar valde jag att skippa armaturen i ryggpartiet. Utan armatur ar sacken givetvis helt sladdrig nar den ar tom, och man maste vara noga nar man packar for att fa lite struktur pa sacken. Men jag sydde en innerficka langs med ryggen for liggunderlaget, och skapar pa sa vis styrsel.
Det tog ca 8h att rita monstret, klippa till tyget och sy. Totalt kostade sacken knappt 10€ i material.
| ||
| De 2013/09/09 |
| ||
| De 2013/09/09 |
| ||
| De 2013/09/09 |
| ||
| De 2013/09/09 |
| ||
| De 2013/09/09 |
onsdag 24 juli 2013
Tva limericks om onsdagen
Det var en eminent kock i Bordeaux,
kring vilken det var ett ständigt hallå.
Så himla flink var han,
och attans vig minsann,
att han skalade räkorna med sin stortå.
---***---
Det var en blodgivare fran Västergök
som ilsknade till i sitt kök.
Sa glodhett var hans blod,
att polisen utanfor stod,
redo att gripa'n for mordförsök.
kring vilken det var ett ständigt hallå.
Så himla flink var han,
och attans vig minsann,
att han skalade räkorna med sin stortå.
---***---
Det var en blodgivare fran Västergök
som ilsknade till i sitt kök.
Sa glodhett var hans blod,
att polisen utanfor stod,
redo att gripa'n for mordförsök.
En fransk epokgörande författare... Réné Barjavel
Pa en kollegas rekommendation laste jag en (halv)modrrn klassiker, Réné Barjavels Ravage fran 1943.
Barjavel ar mycket popular i Frankrike, men vad jag vet ganska okand utanfor landets granser. Han var bland de allra forsta franska science-fiction forfattarna och ska ha varit den forste som beskrivit farfarsparadoxen. Ravage (sv översättning???? Ashes, ashes pa engelska) ar en utpraglad dystopi som beskriver hur ett framtidssamhalle totalt bryter samman pga en alltfor stor tillit till teknologi, energitillforsel och automatisering. Nar jag tittade pa svenska Wikipedia, sag jag att det finns en ofortjant kort artikel om forfattaren, och annu ingen artikel om Ravage. Om jag finner lite tid till det ska jag bidra med en artikel eller tva.
 |
| Réné Barjavel, ur arkiven fran ina.fr |
torsdag 18 juli 2013
Arga Lappar
Efter tva dagar i klorofyllen kom jag tillbaka till huvudkontoret. Döm om min forvaning nar jag konstaterade att kontorets gemensamma kylskap ej langre inneholl mitt paket med mineralvattensflaskor. Jag hade forvisso inte satt nagon lapp eller indikering om vem flaskorna tillhorde, men jag var anda lite forvanad over att alla fyra flaskor "fatt fotter". Men kan jag tillsta att jag lat flaskorna ligga i kylen lite som ett experiment for att sondera den lokala "pentrykulturen". Ar det eller ej en arbetsplats dar man respekterar varandras prylar?
Min forsta tanke var att satta en liten lapp i kylen for att kommunicera med den eller dem som tagit for sig. Men sedan tankte jag om, och slog mig till att jag i egenskap av nyanstalld inte ville bli kand som killen som satter upp "arga lappar"...
Jag kan ha fel, men jag tror att "arga lappar" ar en typiskt svensk foreteelse, och jag tror det finns (minst) tre skal till detta:
1) I Sverige (till skillnad fran Frankrike) ar det betraktat som mycket upprorande att nagon tagit nagot han eller hon inte ager. Darmed inte sagt att det ar socialt ok i Frankrike att stjala, men ingen blir forvanad av att olasta eller obevakade prylar forsvinner. Det kan t.o.m vara sa att det betraktas som pinsamt att ha blivit bestulen om man lamnat en agodel pa nagot utsatt stalle. "Va? Lamnade du tvatten pa tork i en obevakad tvattstuga? Hur omedveten (underforstatt: dum) kan man vara?"
2) I Sverige delar man pa resurser i storre utstrackning an i Frankrike. Ex: gemensam tvattstuga. Att dela pa gemensamma resurser leder alltid till spanningar som kan mynna ut i konflikt.
3) Svensken har storre konfliktaversion an tex fransmannen. Darmed ar en "arg lapp" ett perfekt satt att ventilera ilskan... Dessutom, i egenskap av anonymt meddelande, kan man skriva precis vad som helst utan att behova ta ansvar for det. (jfr. debatten om "nathat" i Sverige...)
Man skulle nog aldrig se en sadan har lapp i Frankrike:
Daremot kan man se, sasom i pentryt pa kontoret, en lapp pa vers (javisst! Frankrike ar lyrikens hogborg!) om vikten att stada upp efter sig.
For att styrka min tes om att arga lappar ar typiskt svenska sokte jag efter kallor pa natet. Jag fann den otroligt roliga bloggen Arga Lappen, dar folk kan skicka in foton av just arga lappar.
An har jag inte funnit nagon fransk motsvarighet till ArgaLappen.se, men kanske ar det ett sk business opportunity? ;)
Min forsta tanke var att satta en liten lapp i kylen for att kommunicera med den eller dem som tagit for sig. Men sedan tankte jag om, och slog mig till att jag i egenskap av nyanstalld inte ville bli kand som killen som satter upp "arga lappar"...
Jag kan ha fel, men jag tror att "arga lappar" ar en typiskt svensk foreteelse, och jag tror det finns (minst) tre skal till detta:
1) I Sverige (till skillnad fran Frankrike) ar det betraktat som mycket upprorande att nagon tagit nagot han eller hon inte ager. Darmed inte sagt att det ar socialt ok i Frankrike att stjala, men ingen blir forvanad av att olasta eller obevakade prylar forsvinner. Det kan t.o.m vara sa att det betraktas som pinsamt att ha blivit bestulen om man lamnat en agodel pa nagot utsatt stalle. "Va? Lamnade du tvatten pa tork i en obevakad tvattstuga? Hur omedveten (underforstatt: dum) kan man vara?"
2) I Sverige delar man pa resurser i storre utstrackning an i Frankrike. Ex: gemensam tvattstuga. Att dela pa gemensamma resurser leder alltid till spanningar som kan mynna ut i konflikt.
3) Svensken har storre konfliktaversion an tex fransmannen. Darmed ar en "arg lapp" ett perfekt satt att ventilera ilskan... Dessutom, i egenskap av anonymt meddelande, kan man skriva precis vad som helst utan att behova ta ansvar for det. (jfr. debatten om "nathat" i Sverige...)
Man skulle nog aldrig se en sadan har lapp i Frankrike:
 |
| fran argalappen.se |
For att styrka min tes om att arga lappar ar typiskt svenska sokte jag efter kallor pa natet. Jag fann den otroligt roliga bloggen Arga Lappen, dar folk kan skicka in foton av just arga lappar.
 |
| Fran argalappen.se |
onsdag 17 juli 2013
En limerick i Besançon
Under en filt i Besançon,
låg en besynnerlig person.
Oftast en frivillig resenär
trots en del besvär
han fick på det ändå ett slags fason
Vid stranden av floden Doubs, [uttal: "Dou"]
Hördes både tjim och tjo.
Han ritade figurer med krita
tills trottoarerna blev vita
och på så vis lät han kreativiteten gro.
Och sist, då en sann limerick ska innehålla lite grov humor...
Den var en kvinna från Roche-lez-Beaupré,
som ständigt åt crèpe flambée.
Närhelst hon gav väder,
av for alla hennes kläder,
och minst tio man mötte sin skapare.
låg en besynnerlig person.
Oftast en frivillig resenär
trots en del besvär
han fick på det ändå ett slags fason
Vid stranden av floden Doubs, [uttal: "Dou"]
Hördes både tjim och tjo.
Han ritade figurer med krita
tills trottoarerna blev vita
och på så vis lät han kreativiteten gro.
Och sist, då en sann limerick ska innehålla lite grov humor...
Den var en kvinna från Roche-lez-Beaupré,
som ständigt åt crèpe flambée.
Närhelst hon gav väder,
av for alla hennes kläder,
och minst tio man mötte sin skapare.
lördag 13 juli 2013
En dikt om fredagen
Ord funna om natten,
papper med upplöst bläck.
Sidor som traffat vatten,
när häftet badat näck.
Tio sidor far mig att grunna,
pa tankar vars himmel ar gra.
Kvarglomda effekter funna?
Nej, har finns inget att aterfa.
Ur vattnet styrkan,
och med vattnet, livet.
Väck med all dyrkan!
Nu aterstar endast klivet.
papper med upplöst bläck.
Sidor som traffat vatten,
när häftet badat näck.
Tio sidor far mig att grunna,
pa tankar vars himmel ar gra.
Kvarglomda effekter funna?
Nej, har finns inget att aterfa.
Ur vattnet styrkan,
och med vattnet, livet.
Väck med all dyrkan!
Nu aterstar endast klivet.
Vattnet omfamnar kroppen,
Sjalen slapps ur sin bur,
Spurten avgor alltid loppen,
Nar proppen har dragits ur.
söndag 23 juni 2013
Ny ultralatt rygga: Pikomesh II
For ungefar ett ar sedan sydde jag mig en ultralatt konceptryggsack: Pikomesh I. Nu har tiden kommit for att gora en uppfoljare, som korrigerar nagra av den tidigare versionens "buggar".
Den tidigare versionen var for bred och inte tillrackligt lang. Dessutom var ett antal detaljer klart overdimensionnerade sasom avbararbaltet.
Kort och gott: 366g for en 53 liters ryggsack med aluminiumarmatur, dvs knappt 7 gram per liter.
Pikomesh II:
Den tidigare versionen var for bred och inte tillrackligt lang. Dessutom var ett antal detaljer klart overdimensionnerade sasom avbararbaltet.
Kort och gott: 366g for en 53 liters ryggsack med aluminiumarmatur, dvs knappt 7 gram per liter.
Pikomesh II:
 |
| Ryggsidan, extra lang for att passa min morfologi |
 |
| Vertikal kompressionsrem i mitten baktill. Horisontella kompressionsremmar kan laggas till vid behov. |
 |
| PII:an ligger battre mot ryggen an foregaende version. Platt och fint! |
 |
| PI:an hade lostagbar armatur, medan PII ar popnitad upptill. |
 |
| Det ar klurigt att sy i mesh mot mesh. Jag foljde min favoritskraddares rad och lade till ett enkelt kantband for att syjobbet skulle bli lattare. |
lördag 15 juni 2013
Påsnitar pa franska...
For en tid sedan pa jobbet skulle jag hamta nagra smasaker sasom pennor och gem i sekreterarens forrad, och da fann jag en kontorspryl jag inte sett pa lange: Påsniten.
En påsnit heter pa franska "attache/agrafe parisienne", dvs "parisisk nit" eller "nit fran Paris". Att det heter "attache" eller "agrafe" ar knappast konstigt, men vad ar det som ar sa parisiskt? Jag fragade Emeline, och hon svarade att det var kopplat till hur landsortsfransyskorna sag pa sina parisiska medsystrar i borjan av 1900-talet.
Denna ytterst sexistiska benamning pa ett vardagligt foremal fick mig att tanka pa nagot jag fick hora i lumpen. Innan svenska armén förvärvade Bofors Fälthaubits 77A/B, brukades en fransk haubits som hette Obusier 155mm Modèle 50, eller Falthaubits m50. Bland saval officerare som varnpliktiga kallades den "fransyskan". Man behover nog se ett kort pa haubitsen i aktion for att begripa varfor den kallades pa det viset:
En påsnit heter pa franska "attache/agrafe parisienne", dvs "parisisk nit" eller "nit fran Paris". Att det heter "attache" eller "agrafe" ar knappast konstigt, men vad ar det som ar sa parisiskt? Jag fragade Emeline, och hon svarade att det var kopplat till hur landsortsfransyskorna sag pa sina parisiska medsystrar i borjan av 1900-talet.
Denna ytterst sexistiska benamning pa ett vardagligt foremal fick mig att tanka pa nagot jag fick hora i lumpen. Innan svenska armén förvärvade Bofors Fälthaubits 77A/B, brukades en fransk haubits som hette Obusier 155mm Modèle 50, eller Falthaubits m50. Bland saval officerare som varnpliktiga kallades den "fransyskan". Man behover nog se ett kort pa haubitsen i aktion for att begripa varfor den kallades pa det viset:
Sammanfattningsvis kan man saga att sexism ar djupt rotad...
torsdag 6 juni 2013
Svenska flaggans dag... forlat, Svenska Nationaldagen!
Igar kvall blev jag pamind om att den 6:e juni inte langre heter "svenska flaggans dag", utan "Svenska Nationaldagen", och att dagen ar helgdag sedan 2005.
Men jag undrar: hur stor andel av befolkningen vet vad det ar som firas? Jag hade ingen aning, och jag var tvungen att titta i svenska wikipedia for att fa reda pa hur det ligger till. Det vi firar idag ar att vara anfäder valde en kung for 490 ar sedan, och att Sverige blev en suveran stat. Och jag stryker under ordet "valde", da det ar ett ord man sallan ser i sammanhanget kungligheter o.dyl. Det kanns lite ironiskt att just den har dagen visar sig kungafamiljen for sina undersatar, delar ut en och annan blombukett och vinkar fint. Pa kungahusets hemsida kan man lasa:
Kungaparet närvarar under dagen på nationaldagsfirandet i Eslöv. Kronprinsessparet öppnar "Öppet slott" på Kungliga slottet samt närvarar vid en medborgarskapsceremoni i Stockholms Stadshus.
Det var ju fint att Eslövsborna föräras ett kungabesok, och att undersatarna far besoka kungliga slottet kostnadsfritt med kronprinsessan som värdinna. De invandrare som far sitt svenska medborgarskap i statshuset tycker sakert det ar trevligt att kronprinsessan deltar i upplevelsen, och att det ger lite guldkant pa en annars ganska blek administrativ process. Men att kungafamiljen bjuder till lite den 6:e juni, rattfardigar det att Sverige an idag sallar sig till den alltmer exklusiva klubben av lander (44 monarkier av drygt 200 suverana stater) vars statsskick stannat kvar i medeltiden?
Sydsvenskan visar prov pa civilkurage en dag som denna och publicerar en debattartikel med ett langt utdrag ur Vilhelm Mobergs Darfor ar jag republikan, utgiven 1955. Nar jag laste utdraget av Mobergs text slogs jag av hur det endast var orden, och inte innehallet, som aldrats en smula. Inledningen forkunnar:
Rikets högsta ämbete bör icke besättas genom börd eller arv, alltså av slumpen, utan genom ett av folket verkställt val bland personer som genom ådagalagda egenskaper visat sig vara skickade för detsamma. Även för de lägsta ämbeten krävs det vissa bestämda meriter, och varje ämbete tillsättes, när lagen följes, genom en tävlan på jämlik fot emellan de sökande. För en konsekvent bekännare av den mänskliga jämlikhetens idé är det en stötande tanke, att det allra högsta ämbetet skall ärvas. I ett demokratiskt samhälle strävar man att åt medborgarna genomföra så lika startmöjligheter i livet som möjligt. Men själva vårt svenska statsskick, den ärftliga monarkin, upphäver jämlikhetsprincipen.
Moberg hade kunnat arbeta pa statens personalkontor, med tanke pa att han 1973 med kraft och talang lyckats sammanfatta regentens arbetsuppgifter:
"Den blivande konung Carl XVI Gustav skall alltså bli handelsresande i kunglighet inom landet och framför allt utomlands. Utanför Sverige skall han tjänstgöra som agent åt den svenska exportindustrin. Och så skall det förstås åligga honom de vanliga representativa kungliga uppgifterna: Han skall bli broinvigare och utställningsöppnare, och han skall själv vara utställningsföremål vid solenna tillfällen och visa sig med regalierna i kunglig härlighet för folket."
Vidare kritiserar Moberg "undersatligheten", "servilismen" och "kryperiet":
När Oscar II på Axel Danielssons tid på 1890-talet besökte Malmö, hissades alltid flaggan på Folkets Hus – men den hissades på halv stång. När landets konung i våra dagar kommer till den skånska residensstaden, mottages han av en delegation med en bugande socialdemokratisk landshövding i spetsen. Så växlar människors umgänge med varandra i tidens längd.
Kan man saga nagot annat an att socialdemokraterna svikit sig sjalva?
Mobergs 58 ar gamla text sammanfattar i stort mycket väl mina tankar om Sveriges statsskick. Tiden ar mogen for Republiken Sverige.
Hela Kungafamiljen deltar i firandet den 6 juni.
På kvällen åker Kungaparet och Kronprinsessparet, tillsammans med Prins Carl Philip och Prinsessan Madeleine, hästanspänd kortege från Kungliga slottet till Skansen för att delta i det traditionsenliga nationaldagsfirandet.
[...]
Det var ju fint att Eslövsborna föräras ett kungabesok, och att undersatarna far besoka kungliga slottet kostnadsfritt med kronprinsessan som värdinna. De invandrare som far sitt svenska medborgarskap i statshuset tycker sakert det ar trevligt att kronprinsessan deltar i upplevelsen, och att det ger lite guldkant pa en annars ganska blek administrativ process. Men att kungafamiljen bjuder till lite den 6:e juni, rattfardigar det att Sverige an idag sallar sig till den alltmer exklusiva klubben av lander (44 monarkier av drygt 200 suverana stater) vars statsskick stannat kvar i medeltiden?
Sydsvenskan visar prov pa civilkurage en dag som denna och publicerar en debattartikel med ett langt utdrag ur Vilhelm Mobergs Darfor ar jag republikan, utgiven 1955. Nar jag laste utdraget av Mobergs text slogs jag av hur det endast var orden, och inte innehallet, som aldrats en smula. Inledningen forkunnar:
Rikets högsta ämbete bör icke besättas genom börd eller arv, alltså av slumpen, utan genom ett av folket verkställt val bland personer som genom ådagalagda egenskaper visat sig vara skickade för detsamma. Även för de lägsta ämbeten krävs det vissa bestämda meriter, och varje ämbete tillsättes, när lagen följes, genom en tävlan på jämlik fot emellan de sökande. För en konsekvent bekännare av den mänskliga jämlikhetens idé är det en stötande tanke, att det allra högsta ämbetet skall ärvas. I ett demokratiskt samhälle strävar man att åt medborgarna genomföra så lika startmöjligheter i livet som möjligt. Men själva vårt svenska statsskick, den ärftliga monarkin, upphäver jämlikhetsprincipen.
Moberg hade kunnat arbeta pa statens personalkontor, med tanke pa att han 1973 med kraft och talang lyckats sammanfatta regentens arbetsuppgifter:
"Den blivande konung Carl XVI Gustav skall alltså bli handelsresande i kunglighet inom landet och framför allt utomlands. Utanför Sverige skall han tjänstgöra som agent åt den svenska exportindustrin. Och så skall det förstås åligga honom de vanliga representativa kungliga uppgifterna: Han skall bli broinvigare och utställningsöppnare, och han skall själv vara utställningsföremål vid solenna tillfällen och visa sig med regalierna i kunglig härlighet för folket."
Vidare kritiserar Moberg "undersatligheten", "servilismen" och "kryperiet":
När Oscar II på Axel Danielssons tid på 1890-talet besökte Malmö, hissades alltid flaggan på Folkets Hus – men den hissades på halv stång. När landets konung i våra dagar kommer till den skånska residensstaden, mottages han av en delegation med en bugande socialdemokratisk landshövding i spetsen. Så växlar människors umgänge med varandra i tidens längd.
Mobergs skrift avslutas med ett citat av blivande statsministern Tage Erlander från tidskriften Clarté 1927:
"...en energisk kamp för republiken måste igångsättas ... Kampen för republiken blir kanske i mångas ögon en kamp för demokratin, som redan erövrats. I själva verket torde emellertid republiken för oss bli den enda möjligheten att skapa drägliga arbetsformer åt den segrande demokratin. Och med all säkerhet kommer man i den striden att finna demokratins motståndare som kungadömets pålitliga vapendragare. Men för oss som arbetar för republikens införande ligger det en viss känsla av trygghet i att veta, att vi står på svensk historisk mark, när vi kräva detaljen kungadömets avskaffande."
Kan man saga nagot annat an att socialdemokraterna svikit sig sjalva?
Mobergs 58 ar gamla text sammanfattar i stort mycket väl mina tankar om Sveriges statsskick. Tiden ar mogen for Republiken Sverige.
söndag 12 maj 2013
Kreativt skostall
Antons skor har en tendens att sprida sig i entrén, och jag har lange funderat pa att gora nagot at elandet. Dock har jag aldrig hittat nagot lamplig mobel at honom. Men sa idag fick jag en smula inspiration och fick for mig att bygga en grej av lite overblivet material: tva vikter fran Decathlon, en halvmeter gangad M8-stav, en bit aluminium, fyra kladnypor och en stump 2mm nylonlina.
Overst satte jag en dekoration i form av en Lego-jycke. Prototypen jag byggde har plats for fyra par skor eller tofflor, men det skulle nog ga att utoka till sex eller atta par utan nagra storre problem.
onsdag 6 mars 2013
Diktens syfte
Med lite humor,
eller stort allvar,
en dikt pa "ff" bor,
att lasas av envar.
Med tvataktsrim,
eller alls inga
forekommer i stim
eller i ensam slinga.
Lattsamhet blandas,
med det mindre banala.
Texten mina tankar andas,
mjuka eller radikala.
Dess skiljetecken,
rigorosa eller ej.
Vad gor strecken?
Vad bryr jag mig?
Prosa maste ej svara,
utan enkom fraga skall,
för det ar ju bara
ett (o)balanserat infall.
Infall eller utfall?
Som för en fäktare,
attacken ar en mall,
skådad från en läktare.
En dikt som ar solklar,
forlorar sin innebörd.
Det blir endast kvar
en steril, fruktlös skörd.
Med eller utan mening,
tvetydigheten ger en stil,
med spraket i forening,
blir i sinnet till en kil.
Att splittra med en knall,
och att rubba sinnefrid,
ar konstens absoluta kall,
i var vetenskapliga tid.
eller stort allvar,
en dikt pa "ff" bor,
att lasas av envar.
Med tvataktsrim,
eller alls inga
forekommer i stim
eller i ensam slinga.
Lattsamhet blandas,
med det mindre banala.
Texten mina tankar andas,
mjuka eller radikala.
Dess skiljetecken,
rigorosa eller ej.
Vad gor strecken?
Vad bryr jag mig?
Prosa maste ej svara,
utan enkom fraga skall,
för det ar ju bara
ett (o)balanserat infall.
Infall eller utfall?
Som för en fäktare,
attacken ar en mall,
skådad från en läktare.
En dikt som ar solklar,
forlorar sin innebörd.
Det blir endast kvar
en steril, fruktlös skörd.
Med eller utan mening,
tvetydigheten ger en stil,
med spraket i forening,
blir i sinnet till en kil.
Att splittra med en knall,
och att rubba sinnefrid,
ar konstens absoluta kall,
i var vetenskapliga tid.
tisdag 5 mars 2013
En dikt fran konferensrummet i Neuilly
Ode till innovation i grupp
Atta män i ett lufkonditionerat rum,
atta fantastiskt lysande idéer per knopp.
Sextiofyra gnistor skapar ett livligt brum,
ett koncept i en allt annat an samlad tropp.
Den ene at hoger, den andre at vanster,
den tredje kolliderar med den fjärde.
Den femte och den sjatte ar bara gester,
de andra femtionio ar av tvivelaktigt värde.
Men, bland dessa samlade gnistor,
finns trots allt den dar geniala idén,
som kommer att toppa alla listor
som helt och haller ersatter vara ben.
Men chansen att den gnistan inte dränks,
av de andra sju mannens samlade ego
ar nagot some endast med svarighet tänks
Och var hamnar den? I vems ägo?
Atta män i ett lufkonditionerat rum,
atta fantastiskt lysande idéer per knopp.
Sextiofyra gnistor skapar ett livligt brum,
ett koncept i en allt annat an samlad tropp.
Den ene at hoger, den andre at vanster,
den tredje kolliderar med den fjärde.
Den femte och den sjatte ar bara gester,
de andra femtionio ar av tvivelaktigt värde.
Men, bland dessa samlade gnistor,
finns trots allt den dar geniala idén,
som kommer att toppa alla listor
som helt och haller ersatter vara ben.
Men chansen att den gnistan inte dränks,
av de andra sju mannens samlade ego
ar nagot some endast med svarighet tänks
Och var hamnar den? I vems ägo?
måndag 4 mars 2013
En dikt om mandagen
Vagen mot norr, ar den jag inte tar,
vagen mot norr, ger mig inget kvar.
Vagen mot öster, ligger framfor,
vagen mot öster, balansen ar skor.
Vagen mot väster, ligger utan ljus,
vagen mot vaster, inte ett enda hus.
Vagen mot soder, ar fylld av skär,
vagen mot soder, trots allt framtiden bär.
vagen mot norr, ger mig inget kvar.
Vagen mot öster, ligger framfor,
vagen mot öster, balansen ar skor.
Vagen mot väster, ligger utan ljus,
vagen mot vaster, inte ett enda hus.
Vagen mot soder, ar fylld av skär,
vagen mot soder, trots allt framtiden bär.
lördag 2 mars 2013
En dikt om lördagen
I tagets harmoniska vibration,
hörs skratt bland vänner.
Snart kommer den station,
där jag en stark längtan känner.
Framling här för evigt,
men som vanligt bekant,
därom lägger jag stor vikt,
ty ensamheten är min anförvant.
Endast tva stopp kvar,
Châtelet, vart epicentrum.
Ikvall, jag ingenting spar,
for känslan maste fa rum.
Ensam och allena,
forvaxla dem ej,
den förre ar vad jag menar,
den senare ar utan dig.
Bourg-la-Reine lyser i kvällen,
skymningen lagger sig över Cité U.
Ljus fran dessa samhällen,
men den jag väntar pa är... du.
Med dig tycks dagen ljusna,
med dig ar gryningen ny.
Utan dig ar tankarna frusna
Utan dig ar sjalen endast...
hörs skratt bland vänner.
Snart kommer den station,
där jag en stark längtan känner.
Framling här för evigt,
men som vanligt bekant,
därom lägger jag stor vikt,
ty ensamheten är min anförvant.
Endast tva stopp kvar,
Châtelet, vart epicentrum.
Ikvall, jag ingenting spar,
for känslan maste fa rum.
Ensam och allena,
forvaxla dem ej,
den förre ar vad jag menar,
den senare ar utan dig.
Bourg-la-Reine lyser i kvällen,
skymningen lagger sig över Cité U.
Ljus fran dessa samhällen,
men den jag väntar pa är... du.
Med dig tycks dagen ljusna,
med dig ar gryningen ny.
Utan dig ar tankarna frusna
Utan dig ar sjalen endast...
torsdag 21 februari 2013
Torsdag kvall I Rennes
Å jobbets vägnar har jag åter tagit en tripp till Rennes. Det ar markligt att mitt jobb styrt mina steg till att arbeta pa platser som tillhor mitt forflutna; forst Kanada och nu Rennes.
Jag var tvungen att tanka efter for att rakna nar det var jag bodde har. Det var en regnig hostdag 1999 jag satte min fot for forsta gangen i Rennes, och det var en lika regnig dag i april 2001 jag akte harifran. Rennes var en betydligt ljusare upplevelse an Gif-sur-Yvette, och det var har jag pa satt och vis forsonade mig med Frankrike efter ett mycket knepigt forsta ar.
Stan har inte helt ovantat forandrats sedan jag bodde har - det finns tunnelbana nu, de har kontaktlosa kort istallet for pappersbiljetter for att betala i lokaltrafiken, krogarna och barerna har bytt namn och ett nytt affarsomrade har vuxit upp bredvid jarnvagsstationen. Men I det stora ar det ungefar som forr, med undantaget att jag blivit aldre. Efter motet tog jag en svang pa stan, och slank in pa ett hak jag hade hangt pa da det begav sig. Jag tog en ol och tittade mig om. 25% av befolkningen ar studenter, och det har satt en pragel pa klientelet. Det satt en skock studenter precis intill mig, och det kandes lite som om jag observerade mig sjalv for snart 15 ar sedan.
Jag traskade vidare ner mot la place des Lices, marknaden dar jag forr kopte agg av den gamla gumman pa hornet, hon som kravde att man kom med en tom aggkartong for aggen. Intill torget sag jag en restaurang som jag kan garantera inte fanns da jag bodde har: Bretagne-fusion!
Bretagne-fusion ar ett namn jag just hittade oa for att beskriva ratter som har ett klar utlandskt ursprung men som "reniverats" med ett bretagneskt yttre. Rakorna ar kladda i plättar av bovetemjol. Makin ar rullad i pannkakor av bovetemjol. Burgarna har istallet for brod... plättar av, just det, bovetemjol. Alla ratter, efterratter inkluderade, innehaller bovetemjol. Resultatet var lika ovantat som lyckat, och jag gick darifran en kulinarisk erfarenhet rikare.
Imorgon vantar det som familjart kallas "stora mässan", dar det ar tankt att jag ska forkunna Sankt Agiles evangelium for utvecklingsteamet.
Jag var tvungen att tanka efter for att rakna nar det var jag bodde har. Det var en regnig hostdag 1999 jag satte min fot for forsta gangen i Rennes, och det var en lika regnig dag i april 2001 jag akte harifran. Rennes var en betydligt ljusare upplevelse an Gif-sur-Yvette, och det var har jag pa satt och vis forsonade mig med Frankrike efter ett mycket knepigt forsta ar.
Stan har inte helt ovantat forandrats sedan jag bodde har - det finns tunnelbana nu, de har kontaktlosa kort istallet for pappersbiljetter for att betala i lokaltrafiken, krogarna och barerna har bytt namn och ett nytt affarsomrade har vuxit upp bredvid jarnvagsstationen. Men I det stora ar det ungefar som forr, med undantaget att jag blivit aldre. Efter motet tog jag en svang pa stan, och slank in pa ett hak jag hade hangt pa da det begav sig. Jag tog en ol och tittade mig om. 25% av befolkningen ar studenter, och det har satt en pragel pa klientelet. Det satt en skock studenter precis intill mig, och det kandes lite som om jag observerade mig sjalv for snart 15 ar sedan.
Jag traskade vidare ner mot la place des Lices, marknaden dar jag forr kopte agg av den gamla gumman pa hornet, hon som kravde att man kom med en tom aggkartong for aggen. Intill torget sag jag en restaurang som jag kan garantera inte fanns da jag bodde har: Bretagne-fusion!
Bretagne-fusion ar ett namn jag just hittade oa for att beskriva ratter som har ett klar utlandskt ursprung men som "reniverats" med ett bretagneskt yttre. Rakorna ar kladda i plättar av bovetemjol. Makin ar rullad i pannkakor av bovetemjol. Burgarna har istallet for brod... plättar av, just det, bovetemjol. Alla ratter, efterratter inkluderade, innehaller bovetemjol. Resultatet var lika ovantat som lyckat, och jag gick darifran en kulinarisk erfarenhet rikare.
Imorgon vantar det som familjart kallas "stora mässan", dar det ar tankt att jag ska forkunna Sankt Agiles evangelium for utvecklingsteamet.
lördag 16 februari 2013
Uppgradering av lampa
I min dykkarriars begynnelse kopte jag en backuplampa som da var betraktad som hogpresterande, en UK300 med en 3W Xenon-glodlampa. Xenonlampan var battre (men dyrare) an de vanliga tungsten- och halogenlamporna som da var dominerande pa marknaden.
 |
| UK300 anno 1996 eller 1997 |
 |
| UK300 med xenonlampa. Notera att "motljuset" inte ar varre an att man fortfarande ser bakgrunden. |
 |
| UK300 nedmonterad, med xenonlampan i centrum. |
 |
| Lysdiodmoduler (Cree R5, R2 & T6) med integrerad reflektor fran Solarforcestore. Notera skillnaden i reflektorbelaggning mellan den mittersta modulen och de tva yttre modulerna. |
 |
| Xenonlampan till vanster och Cree T6 till hoger. Den lilla gula flacken pa Cree-lampan ar sjalva lysdioden. |
Bilderna jag tog gor inte rattvisa at diodlampans overlagsenhet, men man kan notera kontrasten i bakgrunden mellan fotot med den gamla lampan och det nedan med den nya lampan. Bakgrunden i fotot nedan ar helt svart da kamerans automatik reagerar pa en mycket kraftig motljussituation.
 |
| UK300 har fatt nytt liv! |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
