Fran Ciottulu till Tighjettu tar det minde an fyra timmar att ga, och for sydlingar ar det mestadels nedforslut. Da morgondagens marsch skulle bli lite mer kravande hade vi bestamt oss for att kosta pa oss en vilodag med ett halvt marshpass och, om mojligt, antingen bada i en av de naturliga simbassangerna nara faboden U Vallone, eller ta en topptur till Mont Tafunatu. Jean-Marie var fortfarande lite magsjuk, och Cécile hade precis hamtat sig, sa det var lage att ta det lite lugnt. Vi tog sovmorgon anda fram till kvart over sex for att borja ga halv atta. Straxt fore elva kom vi till U Vallone dar vi larde kanna tre unga Lyonnaisare (dvs fran Lyon): Pierre, Blandine och Sarah. Opinionen var stark for bad istallet for topptur. Alla sex sokte vi tillsammans en privatbassang pa lagom avstand fran leden och efter ett par minuter fann vi vad vi sokte. Vattnet var en aning svalt, men det kandes utmarkt anda. Vattnets klarhet imponerar pa mig varje gang.
Vi passade alla pa att tvatta bade oss sjalv och vara klader.
Nagot senare under eftermiddagen borjade himlen morkna lite, och innan vi visste ordet av kom de forsta dropparna. Vi packade snabbt ihop och tog oss den aterstaende biten uppfor berget till stugan Tighjettu. Under vandringen borjade det regna mer och mer och nar vi kom fram var det uppriktigt sagt lite val fuktigt. Jag skundade mig att sla upp taltet da jag inte kande for att riskera att sla upp det i an varre hallregn.
Slutet pa eftermiddagen tillbringade vi med att spela kort tillsammans med Pierre, Blandine et Sarah i stugan.
 |
| De 20090831_Corsica |
Senare pa kvallen klarnade det upp och blev stjarnklart. Det badade gott for morgondagens marsch. Jag hade lobbat for att vi skulle dubbla etapperna imorgon, och Jean-Marie och Cécile hade annu inte bestamt sig for om de skulle hanga pa. Med lite fint vader skulle det sakert ga lattare att overtala dem.
Folj ledmarkeringen!
Nu börjar vi närma oss det mystiska försvinnandet :-)
SvaraRaderaJust det, det hade jag nastan glomt...
SvaraRadera