Norsk schackvarldsmastare

Inte helt ovantat tog Magnus Carlsen sin aterstaende halva poang i fredagens parti (den tionde i ordningen) och fick saledes  de 6,5 poang som kravdes for att kamma hem varldsmastartiteln.

I det tionde partiet gick bade Carlsen och Anand in for en vinst. Bada sidor gjorde nagra smarre tabbar under spelets gang, men det var Carlsen som drog det langsta straet da ha endast behovde oavgjort och Anand behovde vinna till varje pris.

Bild fran Hindustan Times

Partiet slutatde i oavgjort, vilket var den sista spiken i Anand's kista. Anand verkade mycket samlad i presskonferensen, och Carlsen var givetvis glad men aterhallsam. I schackvarlden ar det inte god ton att gora explicita segergester eller att utstota segervral... Journalisterna kunde inte lata bli att stalla fragorna "hur kanns det", "visste du redan fran borjan att du skulle segra" etc...

Pa Verdens Gang var det euforiska rubriker om Carlsens vinst, och i en enkat tyckte 68% av de som svarat att detta var Norges viktigaste idrottshandelse nagonsin.
http://www.vg.no/sport/sjakk/artikkel.php?artid=10133180

Att skriva vers for barn

Jag har hittat pa en radda verser och rim for Anton da jag fort kanner mig latt uttrakad av att lasa samma historier om och om igen varje kvall. Att barn gillar att kanna igen en godnattsaga ar val ingen nyhet, men jag blir lite matt av att lasa Pettson och Findus for femtioelfte gangen.

Har ar ett exempel pa en saga pa rim som jag hittat pa at Anton:

Katterna bodde i en gammal stuga vid slutet av vagen,
som en dag rivdes av den elaka gubben, sa trägen.
Gubben ville bygga ett stort fint trevaningshus,
dar det ej fick finnas en endaste liten mus.

Hur ska kattungarna finna nagon ro,
nar det inte langre finns nagot bo?

Under bulldozerns blad for brador och plankor,
väggar forsvann, och i golvet for krukor och rankor.
Kvickt flydde mamma katt med unge efter unge i munnen,
for att finna tillflykt vid den gamla uttorkade brunnen.

Hur ska kattungarna finna nagon ro i flykten,
nar mamma katt forsoker rädda ändalykten?

Vid brunnen pustade hon ut ett kort slag,
innan hon grubblade over sitt nasta drag.
Ungarna pep med hjärtskarande rop,
dags att ge sig av, att finna atminstone en grop.

Hur ska kattungarna finna nagon ro i gropen,
nar inte nagon alls hor de sma nodstallda ropen?

Den ene ungen var randig, och vit pa magen,

den andre ungen var endast vaken pa dagen,
den tredje ungen var flackig, livlig och yster,
och den fjarde ungen var helgra och deras syster.

Hur ska kattungarna finna nagon ro, sa olika,
nar mamma katt standigt kring sig efter fara kika?

Mamma katt fann ett gomstalle intill busshallplatsen

fast hon hellre hade valt den hoga avsatsen.
Men med sina ungar sma, knappt fyra veckor gamla,
ville hon inte att de ner pa marken skulle ramla. 

Hur ska kattungarna finna nagon ro pa hörnet,
nar de hjalplöst, maste ligga i törnet ?

Med oro sag mamma katt sina ungar sma,
som med pals, svans och tassar mest gra,
forsokte finna varsin plats kring en sopkorg,
som vore det deras alldeles egna riddarborg.

Hur ska kattungarna finna nagon ro i det fria,
nar de mest av allt ville nackar och öron klia?

Mamma katts ögon ar synnerligen skarpa,
och hon sag en grupp livliga manniskor kasta varpa.
De holl till pa en grusplan intill torget, det gamla. 
Hon darvid sitt allra yttersta mod samla.

Hur ska kattungarna finna nagon ro i allt larm,
nar ingen ville ta kattfamiljen till sin barm?

Bredvid torget stod ett skjul, en smula elandigt,
fast ett tak kandes i stundens allvar nodvandigt.
Mamma katt ingen riktig fara alls kunde ana,
saledes sprang hon kvickt ivag for att spana.

Hur ska kattungarna finna nagon ro nar mamma ivag bär,
nar ingen när och kär ser efter dem där de är?

Ur skuggorna kunde en skum figur ses träda fram,

och kattungarnas yttersta fasa kunde vagas i kilogram.

Men det var ingen elak best som dem skulle äta,

det var pappa katt som kom, och som med oronen spreta.

Hur ska kattungarna finna nagon ro?

Jo, nu ar pappa katt tillbaka ma du tro!

Mamma katt kom tillbaka efter en lang svang,

och fann pappa katt, tillbaka hos sitt lilla gäng.

Tillsammans bar de tva de fyra ungarna opp,

till det lilla skjulets allra hogsta topp.

Hur ska kattungarna finna nagon ro?

Jo, med pappa och mamma katt i deras nya bo!

Ny era i schackvärlden

Idag avgjordes den nionde matchen i varldsmasterskapet i schack i Chennai i Indien. Utmanaren Magnus Carlsen vann for tredje gangen över titelhallaren Viswanathan Anand i ett parti som avgjordes av en miss av den senare. Carlsen leder med 6 - 3, och det racker att han spelar oavgjort imorgon for att vinna varldsmastartiteln. Anands enda chans att klamra sig kvar ar att vinna samtliga kvarstaende tre partier och sedan vinna i tie-break, vilket idag verkar totalt osannolikt.

Da svenska och franska media endast nodtorftigt tacker varldsmasterskapet har jag alternerat mellan deras indiska och norska motsvarigheter for att fa nagotsanar ingaende rapporter. I Norge verkar det rada en ren hysteri, och norsk tv direktsander alla matcher. I Indien var forhoppningarna stora, men efter Anands forlust i den femte och sjatte matchen verkar cricket ater ha intagit sin dominerande stallning pa sportsidorna.

Jag maste erkanna att jag ar djupt imponerad av Magnus Carlsen. Han har spelat schack pa internationell niva sedan han var en tio-tolv ar gammal, han har spelat mot varldens basta spelare de senaste tio aren (darbland Kasparov, Karpov och Kramnik), och nu kommer han troligtvis att kamma hem varldsmastartiteln. Killen verkar strunta totalt i klassisk praxis, och spelar pa "gehor" med bravur. Oppningarna faster han inte nagon storre vikt pa, och han ar kand for att ibland gora forvanande eller rent suboptimala drag med flit for att destabilisera sina motstandare. Lite forenklat kan man saga att ju mer komplicerad situationen ar och ju mer den skiljer sig fran skolar, dokumenterad schack, desto battre klarar sig Carlsen.

Imorgon kommer den tionde matchen att hallas. Vore Carlsen en rationell spelare skulle han sikta pa remi, dvs oavgjort och en halv poang for att na de erfoderliga 6,5 poang som kravs for att vinna varldsmastartiteln, men da Carlsen ar Carlsen kommer han troligen spela an en gang for seger. Viswanathan Anand kommer att ga till historien som klassicisten som lamnade over tronen till en representant av den unga generationen schackspelare.

Varldsmasterskapet i schack, match tva

Idag fick vi se andra matchen dar Anand spelade vit, och Carlsen spelade svart. 

Gardagens match sludade oavgjord och Anand kunde ses ha ett litet overtag eftersom han spelade svart. Idag utvecklades det till ytterligare en oavgjord match, dar framforallt Magnus Carlsen overtygade. Anand ar kand for att vara en smula lat och hade uppenbarligen inte forberett sig helt och hallet for varianten som kom att spelas. Carlsen a sin sida hade last pa, och var avslappnad och snabb. Efter en relativt stark oppning dar Anand tog for sig av utrymet och Carlsen bidade sin tid, skedde ett mycket ovantat dambyte. Darefter tappade spelet sin dynamiska karaktar, och spelarna valde att upprepa samma drag tre ganger, dvs an en gang remi.

Efter varje match halls en presskonferens dar journalister kan stalla fragor till spelarna. Tva saker har slagit mig vad galler gardagens och dagens presskonferenser.
1. Schackeliten har lange varit dominerad av spelare fran öststaterna, och nu star varldsmasterskapet for forsta gangen pa manga ar mellan en norrman och en indier. Detta leder till nagot av en smarre sensation i lokala (indiska och norska) medier. Baksidan ar att denna sensation har lockat till sig journalister som uppenbarligen inte kan sarskilt mycket om schack, och nivan pa fragorna som stalls blir darefter: "Hur kanns det?", "Ar Anand din svaraste motstandare nagonsin?", "Vad ska du kora med for strategi infor morgondagen?", "vad ska du gora pa din lediga dag?" etc. Bade Anand och Carlsen ser ut att vara uttrakade av de platta fragorna, men de haller relativt god min, och svarar bast de kan.
2. FIDE, som ar det internationella varldsschackforbundet, har en festlig pressekreterare: Ukrainskan Anastasia Karlovitch. Karlovitch ar ung, snygg, smart och till synes ganska tuff.

Anastasia Karlovitch

Hon styr och staller med journalisterna, och ar synnerligen direktiv och torr i tonen. Att doma av kommentarerna pa chatten, har hon sedan igar polariserat askadarna pa natet. Halften alskar hennes stil, och halften hatar henne.

Forsta matchen i Varldsmasterskapet i schack

Sa till sist har varldsmasterskapet i schack borjat i Chennai i Indien. Den forsta matchen gick av stapeln kl 15 lokal tid idag och direktsandes pa natet.
Utmanaren Carlsen spelade vit och regerande varldsmastaren Anand spelade svart. Jag hade bankat mig framfor datorn med kaffe och sag fram emot en riktig batalj. Carlsen, som ar kand for sin styrka i mellan- och slutspel, och for sin fysiska och mentala uthallighet, verkade vilja ha en langdragen och progressiv oppning. Anand a sin sida kontrade och lyckade redan i trettonde draget skapa en position dar han kunde tvinga fram remi (oavgjort). Tre drag senare var remi ett faktum.
I presskonferensen efter matchen var Anand (inte ovantat) nojd med resultatet, och Carlsen sag lite trumpen ut da han som vit hoppats kunna utnyttja fordelen till att vinna denna forsta, psykologiskt viktiga match. Carlsen sa "Oppningen utvecklades inte som han ville, och i vissa fall ar det battre att dra i nodbromsen".

Saledes star det 1/2-1/2, och Anand spelar vit i match 2 (av 12) som gar imorgon, sondag.

Ny ryggsack: PikoSpi I

I helgen sydde jag klart min senaste ryggsack: PikoSpi I .
Fransett nagra andringar ar konstruktionen ar i stort sett samma som prototypen PikoFiber I, men nu med ett lite noblare material, 42g spinnakerväv och mesh.

Ca 50 liter, 210g

Väven ar s.k. ripstop, vilket ar bra for att begransa revor om säcken fastnar eller skaver mot nagot under anvandning.

Ihopknölad far den nastan plats i handen

PikoSpi I ar precis som PikoFiber I ramlös, men den har ett speciellt fack som man kan satta liggunderlaget i for att ge struktur pa sacken.

Sidofickorna ar avsedda framst for vattenflaskor, men kan packas med annat likval.

Axelremmarnas infastning ar forstarkt med ett knapphalsband som aven tjanar som forankring for ev smaprylar. Sommarna ar forstarkta med kantband av fiberduk. 

Stangningen och kompressionssystemet ar precis samma som pa PikoFiber I

Skandinavien i Frankrikes ögon

Gemene man i Frankrike har ganska dalig koll pa Norden, och har ofta svart att urskilja de olika landerna. Givetvis finns det folk som har mer solida geografikunskaper an geomsnittet, eller som haft anledning att läsa pa och darmed bildat sig en mer precis uppfattning. Men overlag brukar det heta att allt norr om Nederlanderna ar en "grazon" och att folket i grazonen anvander sig av "konstiga bokstaver". Men trots att genomsnittsfransmannen endast har en vag idé om de nordiska landerna, har Norden och framforallt Skandinavien en mycket stark marknadsforingsimage i Frankrike. Jag sag ett roligt (eller sorgligt, beroende pa hur man ser det) exempel pa detta for ett par dagar sedan i snabbköpet.

Marketing med skandinavisk "touch" i Frankrike.

Polarkakan blev popular i Frankrike for en tio ar sedan, och kallas "pain polaire". Pa bilden ovan ser man hur marknadsforingsfolket rort ihop allt: en svensk flagga, ett danskt Ø,
ett svenskt å, och nonsensordet "pølåire". Jag tror inte att marknadsforingsfolket ar okunniga eller ovetande om att emballagets grafiska utformning ar ren rappakalja. Daremot tror jag att de med flit profilerar utformningen med lite "exotiska bokstaver" och en svensk flagga, och att de raknar med att genomsnittsfransmannen inte har en aning (och/eller inte bryr sig) om att det ar helt absurt.

En annan festlig detalj ar att en smörgas av just polarkaka (oberoende av palagget) kallas en "svensk", som i:
- Vad far de lov att vara?
- En svensk tack.
- Varsagod, det blir tre och femtio.
Men om det ar rökt lax pa smorgasen kallas det en "norrman".

Ytterligare ett exempel pa den skandinaviska profileringens framgang ar Tuborgs produkt Skøll.
Bakgrunden ar att det franska bryggeriet Fischer med stor framgang har lanserat ett "öl" (som smakar som lask) med smak av tequila och citron, som heter Desperado. Carlsberggruppen (som ager Tuborg) har kontrat med en "nordisk" variant pa samma produkt, men dar den produkten ar smaksatt med vodka. Da vodka inte har nagon utpräglad smak alls att tala om, har de aven lagt till citron, sa att slutprodukten ar forvillande lik konkurrentens produkt. Sa till karnpunkten: Produkten heter i Frankrike "Skøll", vilket for fransmannen utstralar skandinaviskhet och Vikingar, (vilket ar de enda de kanner till fran Skandinavien, forutom IKEA). I reklamen uttalas produktens namn "skåååål". Att det riktiga uttalet pa "ø" inte ens ar i narheten av reklamens uttal bryr man sig inte om, ty nordiska bokstaver saljer.

Annu ett exempel pa hur skandinaviskhet saljer ar den franska inredningsfirman "Høme" som har en slogan som lyder: "d'inspiration scandinave", dvs "skandinavisk inspiration".

Den som skapade namnet "Høme" har med all sakerhet privilegierat att potentiella kunder uppfattar logon som skandinavisk, oberoenda av hur en skandinav skulle uttala "Høme".

Ett avslutande exempel ar en fransk mobelforsaljare som kallar sig "Coctail Scandinave". Deras logo ar en antropomorfisk tallkotte som haller ett fang flaggor i handerna. Flaggorna ar Sveriges, Danmarks, Norges och Finlands! Finalnd ar forvisso en del av Norden, men sedan nar ar Finland en del av Skandinavien??

Den vanligast forekommande nordiska bokstaven i fransk marknadsforing ar utan tvekan "ø". Varfor ar det sa? Jo, "Ø" ar den bokstaven som folk spontant namner om man fragar om de har nagon uppfattning om vad som ar utmarkande inte bara for danska och norska utan aven svenska och finska(!!). Darfor ar det inte forvanande att marknadsforingsfolket som vill rida pa det skandinaviska vurmandet anvander sig av just "Ø". "å" ar pa satt och vis en bubblare, da den bokstaven ocksa ar lite exotisk och har borjat synas i media. Daremot har "ä", "ö" och "æ" betydligt lagre potential, da "ä" och "ö" forekommer som accentuerade bokstaver i normal franska, och "æ" ar vanligt forekommande pa latin, som flertalet fransman studerat i varierande omfattning nagon gang i skolan.

Nar jag laser igenom min artikel slas jag av att det jag skrivit kanske kan uppfattas som raljerande eller att jag forsoker fa fransmannen att framsta som dumma och okunniga, vilket absolut inte ar min avsikt. Exemplevis kan genomsnittsfransmannen utan problem kan namna huvudstaderna i tex Elefenbenskusten, Benin och Sénégal. (Hur manga svenskar grejar det? Det kanske vi svenskar ska ha i atanke innan vi utropar oss som mastare pa allmanbildning och innan vi klankar ner pa att andra folk inte kan peka ut var just vart land finns pa kartan ;) )

Kontentan ar, tror jag, att en av livets konstanter ar att det frammande och exotiska har en dragningskraft pa alla folk. Marknadsføring bygger i størt pa att kittla manniskørs nyfikenhet før det exøtiska, øch idag i Frankrike ar Skandinavien hett, øm än nästintill helt økänt. Faktafel øch sakfel vager latt nar det satts emøt viktiga saker sasøm hur malgruppen uppfattar det.