Sondagsverser

Quand les pensées font surface,
malgré la pluie battante.
La raison a surement sa place,
même si elle est très épatante.
La poêle jadis m'a chauffé si bien,
gît éteinte, froide et creuse.
Cet emplacement que je croyais le mien,
ah, ces journées étaient si heureuses.
Quand la pluie redouble sa force,
nous courons avidement à l'abri.
Un signal si clair, comme si par morse,
taraude l'être de l'homme et du colibri.
Quand est-ce que la rélève arrive?

USB Pepparkakshus

Under lordagen tillverkades det i vart hem ett pepparkakshus.
Under sondagen utrustades pepparkakshuset med ljuseffekter.

Ljuseffekterna styrs av ett sk inbaddat system, en Arduino, som man kan programmera om via USB.

Stekt vaktel med sallad pa Limabönor

Harom dagen akte jag forbi Massy Store som ar det lokala snabbkopet for sk "exotiska varor", eller med andra ord stallet dar man finner allskons asiatisk och afrikansk mat man inte hittar i de vanliga snabbkopen. Efter en stunds strosande hittade jag ett intressant paket bonor: Pois du Cap, heter de pa franska. Pa svenska ska de heta limabönor, och jag har nog aldrig sett dem tidigare. Jag blev nyfiken och kopte ett kilo bönor som jag sedan sokte recept for. Utifran de traffar jag fick visade det sig att limabönor vanliga i recept fran Antillerna. Limabonoran ar bertydligt storre an tex kidneybonor, och har en svag doft och smak av mandel.
Nu blev det inte sa att jag gjorde nagon av de ratter jag fann pa natet, utan jag hittade pa en ratt sjalv:

Limabönor i tomat och spiskummin - 4 port
400g torra limabonor
1/2 dl tomatpuré
2 msk olivolja
2 msk rodvinsvinager
2 msk sojasas
1 msk strosocker
1 tsk mald spiskummin



Lagg bonorna i blot ca 24h i forvag, koka sedan pa svag varme i 30-45 minuter tills bonorna blir mjuka. Lat sedan rinna av.
Blanda tomatpuré, olivolja, vinager, soja, socker och spiskummin till en slat sas. Spad med lite vatten om sasen ar for tjock. Blanda sedan bonor och sas. Bonsalladen kan serveras ljumna eller kalla till stekt eller grillat kott eller fagel
Har valde jag att stekta ett par tre vaktlar.

Sondagsverser

Skiftande skyar
over Antony.
Regnet smattrar
i varje vindby.

Musiken jag hör,
gar fran Léo Ferré
via Carl Orff i kör,
till en snutt av Wiehe.

Burroughs skrev Naked Lunch,
Kipling skrev Djungelboken och Kim,
Churchill laste "Punch",
Alphonse Allais skrev pa rim.

Inga rim alls
slar tillracklig takt
for att dansa en vals
med en krigsmakt.

I drygt ett ar
var jag vit, grön, och anyo vit
Man tar vad man far,
men lonen var bara skit.

For att krala i och ur grop,
trettioatta spann och en potatis.
Och lojtnantens stranga rop
fick vi alldeles gratis.

Mycket lek, lite allvar
och en hel del bus,
under villkor att benen bar
till Karunki forsamlingshus.

Karunki, världens ände,
pa Tornea älvs avsats
där absolut inget hände,
var min mobiliseringsplats.

Tänk om jag hade att resa
av nominella skäl,
till dessa bygder glesa,
for rikets väl?

Killarna jag kant,
med fjunig kind.
Nagonting har hant,
forbytts i snal vind.

Tio ar efter,
sista traningspasset,
finns an nagra rester?
Orkar vi dra lasset?

En gang jägare,
en sa kallad elit i armén.
Efter mangen bägare,
star vi nu pa skakiga ben.

Den brokiga skaran
anfors av Kapten Kallevi,
Alla anar vi faran,
ty, i öster finns den lede fi.

Genom den vita skogen
gar en vag av grus.
Efter en natt pa logen
gar vi nu mot ett gront hus.

Av vapenfett och malmedel
finns en patrangande lukt.
Har kvitteras varje persedel,
utan nagon krumbukt.

Disken betjanas av nagra lokala fäder.
Vart vi ska vi annu inte vet.
Me voilà, tillbaka i vita klader,
i ko for att byta identitet.

Ytterligare en vers om lordag afton

Nornornas utmätta tråd,
spenderar jag som jag kan
Men hur vet man råd,
om man rätt väg fann?

Efter ett langt bad,
i kommunens bassäng,
finner jag en triad,
bio, middag och säng.

Sak samma
om det ar rätt eller icke
Vi ända i slutet noll kamma
nar vi drar åt hels...

Langhelg med dykning

Svaret pa gatan "En vers om lordag afton" jag skrev for en tid sedan var givetvis München. Forra helgen akte jag saledes till München for att dyka med en av vandrarna jag traffat pa GR20 pa Korsika i somras. Jag blev inhyst och fick under helgen tillfalle att plocka fram den lilla tyska jag har lart mig under arens lopp.

I München finns ett antal djupa sjöar man kan dyka i, av vilka Starnberger See ar en av de mest lattillgangliga. Starnbergssjön ar Tysklands femte största sjö med en yta pa 56km² och ett maximalt djup pa 130m. Det finns atminstone fem dykklubbar runt sjon, och jag stiftade bekantskap med Diveworld i staden Geretsied.
Samtliga klubbar runt sjon erbjuder nagon form av teknisk dykning, och Diveworld ar specialiserad pa Trimix-dykning (djupdykning).

Utifran mina erfarenheter fran den har dykhelgen tycker jag kunna identifiera foljande skillnader mellan tyska och franska dykare:

• Tyskarna ar über-tekniska och ar rustade till tanderna aven for ganska modesta dyk. Man kan skamta och saga att en tysk dykare lamnar inte stranden utan torrdrakt, tredubbla lampor, dubbla linrullar och reservmask aven om han bara ska plaska lite i vassen. En fransk dykare dyker oftast vatt och borjar fundera pa om han ska ha en reservlampa med sig forst efter att han varit inne och vant i det djupa morka vraket...
  
• Tyskarna ar mer koldtaliga an fransmannen; I Frankrike ar det fa som dyker pa den kalla delen av aret, medan i Starnberg driver de dykning aret runt. Kanske har det att gora med att det i Frankrike finns fina och varma vatten om sommaren, medan det i tyska vatten ar lika kallt sommar som vinter...
  

Decoflaska, tech-fenor med sk "springstraps" och en UV-moppe i kolfiber. (Notera att det star "Thomas" pa moppen! Jag borde ha beslagtagit den!)

Forra aret gick jag en kurs i avancerad Nitrox och larde mig dyka med stage-flaskor och det kom val tillhands (forklaring for icke-dykare: en stage-flaska ar en flaska man hanger pa sig pa sidan utover de man har pa ryggen. Syftet ar att kunna byta gas under dyket. Olika gas passar olika bra att andas pa olika djup). Jag fick prova pa att gora tva trimixdyk vilket var kul. Trimixen avhjalper en stor del av problemen (kvavenarkos) man stoter pa nar man dyker djupt pa luft. Vi dok till 37m som ar ganska djupt med luft, men absolut ingenting med trimix. I vanliga fall borjar man kanna av djupberusning pa ca 30 meter, men med den trimix jag hade i flaskan kandes inget alls.



Pa sondagen kunde jag inte dyka da jag skulle ta flyget pa kvallen. Vi passade da pa att ta en tur upp i bergen en bit fran Garmisch-Partenkirchen och bestiga en topp som ger en fin utsikt over Walchensee som ska vara annu en fin sjo att dyka i. Walchensee nar ett maximalt djup om 192m(!!). Ska man na botten pa den sjon ska man ha lite mer an bara en stage-flaska... Och den gasen man ska andas pa djupet far inte innehalla mer an 7 % syre och 15% kvave (att jamfora med vanlig luft som innehaller 21% syre och 79% kvave...). Dar kan vi tala om avancerad dykning!


Walchensee

Overlag kan jag saga att det var en resa som gav mersmak!

Dubbelpunka

For ett par veckor sedan hande det foljande:
Det var lordag kvall och Emeline akte till mataffaren for att handla. Hon ringde lite senare och berattade att hon hade fatt punktering pa vanster framdack och ville ha hjalp. Affaren ligger inte sa langt hemifran, varvid jag tog pa mig loparskorna och joggade dit. Nar vi undersokte dacket kunde vi se att det satt en skruv mitt slitbanan. Tough luck tankte jag och bestamde mig for att lamna in det punkterade dacket pa dackverkstaden i Brétigny mandag morgon. Under mandagen var jag upptagen under en stor del av dagen, och kom aldrig ifran jobbet for att lamna in dacket. Nar jag skulle hamta bilen for att aka hem mottes jag av en inte sa festlig syn; hoger framdack var platt! Med tanke pa att resevdacket redan satt pa vanster framhjul, var det en knepig situation. Under det att jag funderade pa vad jag skulle gora kom en kollega och undrade vad som stod pa. Han erbjod sig att kora mig till taget och sedan lamna in dacket nasta morgon at mig. Kollegan slappte av mig vid stationen, och det var forst nar jag kom in i stationsbyggnaden som jag sag att det var strejk i lokaltrafiken. Hemresan blev lite mer komplicerad an vantat.
Foljande morgon akte jag till dackverkstaden. Killen som reparerade dacken visade mig vad som orsakat de tva punkteringarna.

(O)trevlig fredagssysselsattning

For ett par veckor sedan gick jag till tandlakaren for en kontroll, och patalade att jag lite da och da hade ont i kindtanderna pa hoger sida. Det visade sig att det rorde sig om en visdomstand som trilskades och behovde dras ut.

Idag var den stora dagen, och jag gick till den lokala tandkirurgen. Mina kollegor hade varit vänliga nog att beratta om sina egna visdomstandupplevelser, och det var med fuktiga handflator jag styrde stegen till Dr Caprons mottagning.

Sjalva ingreppet var ganska odramatiskt och var overstokat pa en knapp halvtimme. Bedovningen var inte sarskilt kul, men nar den val "satt" var det ganska ok. Dr Capron ar en liten senig man i 50-arsaldern som har starka underarmar. Efter att ha bant ett par tre ganger fram och tillbaka rock han ut tanden bestamt, och sedan var det i stort sett over. Puh!

Jag ar annu bedovad, men jag kanner att det borjar slappa. Vi far val se hur det kanns om ett par timmar...

---***---***---***---

Nagra timmar senare:
Bedovningen slappte gradvis och en ganska patrangande smarta gav sig tillkanna. Tandkirurgen hade skrivit ut ett mellanstarkt preparat som kandes fint att ha tillhands i detta ogonblick. Det tog en stund innan det borjade verka, men sedan var det ok igen och jag gav mig ut pa en cykeltur i grannskapet i hostsolen.

---***---***---***---

Foljande dag:
Nar jag vaknade kande jag framst att jag hade en inte sa trevlig blodsmak i munnen, och att den hogra kinden var svullen. Emeline upplyste mig om att hon tyckte att jag sag ut som en hamster.
Naval, blir det inte varre an sa har sa far det betraktas som ok. Det var definitivt inte nagon kul upplevelse, men jag tycker det verkar som att jag slapp ganska lindrigt undan anda.

Fars Dag - 08 November

Fars dag har i katolska lander som Frankrike firats sedan medeltiden. Fars Dag var inte inskrivet i kalendern som sadan, men foll naturligt ihop med den 19 mars, Sankt-Josef-dagen, da Josef betraktas som Jesus jordliga far.

I jamforelse har, i katolska lander, Mors Dag varit mer problematisk, da firandet av jungfrudom och moderskap sammanfaller med firandet av Jesus himself. I Frankrike skrevs Mors Dag in i kalendren forst 1941 av Vichyregimen, som en del av kampanjen for att framja familjebildandet. 1952 inskrevs Fars Dag i kalendern for att skapa jamvikt med Mors Dag, men da den tredje sondagen i juni. Samma datum firar aven Algeriet, Malaysia, Schweiz, Canada, Storbritannien och en rad andra lander samma hogtid.

Ser man till andra lander faller Fars Dag lite olika under aret. I Spanien haller man fast vid kopplingen till St Josef, i Tyskland ar den kopplad till Kristi Himmelfard och i Sverige har man tillfredsstallt onskemal fran nordiska handelssamfundet(!) och valt att lagga den i november.

Naval, det spelar kanske inte sa stor roll nar den intraffar, och av vilka skal den forlagts till det datumet, bara faderna inte blir bortglomda.

Grattis pa Fars Dag, Leif! Det har varit pepparkaksbak i huset idag, sa du far ett fang virtuella peparkakor till kaffet!

Dagens boktips: Katz und Maus, av Günter Grass

Nobelprisbelonte Günter Grass har skrivit en serie bocker som kallas "Danzigtrilogin" da en stor del av handlingen utspelar sig i Danzig (idag Gdansk) under krigsaren. Jag har precis last ut Katz und Maus i fransk oversattning (Le chat et la souris). De tva ovriga verken i trilogin ar Die Blecktrommel och Hundejahre.

Katz und Maus handlar om en grupp laroverkspojkar i de nedre tonaren som tillbringar somrarna pa stranden och att (fri)dyka pa ett vrak av en grundstott och till halften sjunken polsk minsvepare. I ganget finns forgrundsgestaleten Mahlke, och bokens jag ar en pojke vid namnet Pilenz. Pojkarna ser upp till Mahlke, aven om ingen av dem riktigt forstar sig pa honom da Mahlke tycks vara delvis bortkopplad fran verkligheten. Mahlke ar djupt religios men nar ocksa en mani att barga diverse foremal fran den sjunkna minsveparen. I boken far man folja somrarna pojkarna tillbringar pa minsveparen, och sedan nar Mahlke relegeras fran laroverket och skickas till fronten i pansartrupperna.

Grass Danzigtrilogi raknas till en genre som kallas "magic realism" eller "forhöjd verklighet" pa svenska, dar en i grunden realistisk skildring spetsas med surrealistiska, absurda, magiska eller overnaturliga inslag for att framhalla nagon for forfattaren viktig aspekt.

I fallet Katz und Maus symboliserar Mahlke Tyskland, och pojkarna dess medlopare. Mahlke ar i sin karaktar varldsfranvand men anda sjalvsaker och drar sig inte for att ge vika for sina ingivelser aven om det ar uppenbart att de har odesdigra konsekvenser, vilket jag antar ar en parabel till 1930- och 40-talets Tyskland.

En vers om lordag afton

Till teutonerna styr jag färden
med hopp om aventyr.
Under ytan, pa fjärden
for den som inte kyla skyr.

Fa hyvlar, ens fler i forening,
har som denna rakat
overflod i ord och mening
och plats for essens makat.

Filosofiskt intressant
bortom berg och kam
Europas industris vant
hemstad for Occam

Vad heter staden?