Syslöjd jämte metallslöjd i Antony

Det ar fantastiskt att Anton ar sa medgorlig av sig. Medan han sover snallt passar jag pa att meka lite prylar till den stundande grottkursen i Gramat. Dagens projekt var att sy en tygpryl och meka till en metallpryl till min nya dyklampa. Jag sander en tanke till min skolgangs samlade slojdlarare, saval sy- som träslojd.

Efter femton ar med min trotjanare dyklampan UK800 har jag till sist bestamt att det ar dags for ett lampbyte.

UK800

UK800 var het nar jag kopte den, men sedan dess har bade batterier och lysteknologi utvecklats enormt. Man far idag dubbelt sa mycket "kram" ur ett halften sa stort batteri, och man far lika mycket eller mer ljus ur betydligt snalare lampor. Saledes gjorde jag min arliga marknadsundersokning och kom fran till att den belgiska tillverkaren GreenForce hade en produkt som passar mig. Precis som i manga andra affarsomraden kan man pressa priset pa grundprodukten, och sedan tar aterforsaljaren igen pa tillbehoren. I fallet dyklampor kan man kopa just lampan, och sedan finns det ett antal tillval som ar nodvandiga men ganska dyra om man ser till att det ar ganska simpla prylar. Tex behover man forutom lampan ett handtag till lamphuvudet och en infastning av batteripacket, och dessa ingar inte i "baspaketet". Eftersom jag hade lite tid over passade jag pa att fixa dessa tva grejer sjalv. Pa kopet fick jag tillfredsstallelsen att sy/bygga sjalv.

Pase for infastning av batteripacket i baltet. 60€ fran aterforsaljaren. Lite restmaterial och 2 timmar senare hade jag fixat en egen.

I grottdykning behover man ha bada hander fria. Losningen heter "Goodman handle", som ar ett handtag som man kan slappa och som sitter kvar pa handryggen medan man grejar med annat.

"Goodman handle". 60€ hos aterforsaljaren. 1 timme med skruvstadet och borrmaskinen sa var den hemmekade varianten klar.

Lugn morgon med schackvideo - Kasparov vs the world (1999)

Anton vaknade vid sjutiden, men somnade sedan om vid atta. Sedan dess har han sovit som en stock, och jag passade pa att titta pa en spannande match schack: Kasparov mot resten av varlden, som spelades 1999.

Det som gor just den har matchen sa speciell ar att Garri Kasparov spelade mot en panel av 50.000 spelare i internets "ungdom". Kasparov spelade vit och varlden spelade svart, och vardera sidan hade 24 timmar for att fora sitt drag. Panelen var ledd av fyra unga stormastare som foreslog drag som vem som helst kunde rosta pa.
Klippet jag tittade pa var kommenterat av en for mig okand spelare, men just kommentarerna drar tittaren in i spanningen och dramat. Bada sidor spelade okonventionellt, och det kom i slutandan att bli den psykiska stabiliteten som avgjorde. Matchen, da den spelades, tog fyra manader. Pa youtube kan man fa den kondenserade versionan av 40 minuter nagelbitande schackspanning!

En annan fantastiskt spannande match av aldre datum ar "The Immortal Game" fran 1851 mellan stormastarna Anderssen och Kieseritsky i London.

"The Immortal Game" ar kant i schakkretsar for att Anderssen gjorde exceptionellt djarva drag, och gjorde offer som till en borjan verkade oresonliga men som till sist ledde till seger.

Pappaledighet i Antony

Emeline har atervant till jobbet i Elancourt och jag paborjar min pappaledighet for att pyssla om Anton. Anton ar latt att ha att gora med och gor inte sina foraldrars dagar och natter sa svara. Han ar mestadels glad och sympatisk och piper vanligtvis endast for fyllning och tomning.

Under morgonen, da Anton sovit, har jag kikat pa ett program som finns att se pa SVT Play; Hundra svenska ar. Bland avsnitten som finns tillgangliga sag jag "A dyre prins", som handlar om det svenska kungahuset under 1900-talet. Foga forvanande var att en stor del av programmet handlade om Gustav V, alias Mr G eller V-Gurra, som satt 43 ar pa tronen. Trots att det handlar om en svunnen tid, med alderdomliga koder och bruk, ar det svart att kanna nagon som helst sympati med den gamle monarken. Det ligger nagot anakronistiskt over klippen fran tex barnens dag 1950 dar kungen spatserar runt i generalsuniform, tyngd av dekorationer. Att ens narma sig ett barn, den dagens jubilar, tycktes vara otankbart, och monarken strovar ront och nickar kort mot askadarskaran. SVT som mig veteligen aldrig gjort sig kant for att vaga vara granskande, kritisk eller kontroversiell mot kungafamiljen nojer sig med att kort belysa kungens nazisympatier.

Gustav V var sakert en produkt, om an en utifran sett osympatisk sadan, av sin tid. Men vad som ar an mer iogonfallande ar hur kungahuset aven under den andra halvan av 1900-talet, solitt sitter kvar i forlegade traditioner och protokoll, och framforallt ar en odemokratisk rest av en svunnen epok. I programmets avslutning tillfragas prins Sigvard Bernadotte, 90 ar, om huruvida det ar bra med monarki. Prinsen svarar undflyende, "Det ar en samhallsfraga. Det kan jag inte svara pa".

Enligt FSI (Forskningsgruppen for Samhalls- och Informationsstudier) har kungahuset och monarkin i Sverige kontinuerligt tappat stod bland befolkningen. "För 15 år sedan tyckte sju av tio svenskar att det var bra att Sverige är en monarki, medan bara en av tio tyckte att det var dåligt. I dag är det mindre än varannan svensk som stöder monarkin, medan en av fyra är emot." (kalla: DN).

Anmarkningsvart ar att kungahuset, alltsa den kungliga familjen, far svagare stod (40%) an monarkin i Sverige (46%). For en kung maste det svida att det forvisso svaga men andock folkliga stodet ar storre for institutionen an for familjen som inkarnerar den. En pjas vars skadespelare har tappat tron och vars publik sviker, blir inte langvarig pa scenen.

Det ar min forhoppning att fler svenskar ser monarkin for vad den ar; en odemokratisk rest som skall avskaffas. Saval borgare som socialdemokrater har lange undvikit fragan genom att forringa det politiska inflytande kungafamiljen har. Endast Vansterpartiet och nagra ungdomsforbund har drivit fragan om monarkins avskaffande. Men den dagen det ar fler som ar uttalat mot monarkin an de som uttalat ar for monarkin, kommer den politiska aritmetiken gora fragan ater kommer pa tal.