En limerick om Onsdagen

Det var en man från västra Skanör
kring vilken det spreds en odör.
Så stark var stanken,
att man undrade "vad fanken",
är det en vällagrad likbil han kör?

---

I en liten eländig håla sydvast om Sveg
ned i en avloppsbrunn jag steg.
Hur i allsindar kom jag hit,
att bada i både piss och skit?
Det var visst någon som kallade mig "feg".

---

Under en filt i en medelstor Skånsk stad,
satt ett par grabbar och slog vad,
om vem som kunde vänjas,
vid att se förhuden tänjas,
runt ett paket av OK:s vindrutetorkarblad.

En dikt om söndagen

Det uppenbart
obskyra
som växer
i dunkel,

kan bara
klämmas fram
likt en
karbunkel.

Olyckan,
likt svalan
som landar
pa backen,

bjuds in
till bords
när myran
lämnar stacken.

Hur ska
katten finna
sin väg
över fältet,

när det innersta,
vita rummet,
är packat
som isbältet?

TACK till alla som bidragit till var tripp till Utö!

Har kommer ett fotoreportage fran Emelines och min resa som vi fatt i fodelsedagspresent! Emeline kande inte alls till Stockholms skargard, och for mig var det forsta gangen  pa riktigt lange som jag akte till Utö.

Pa mandagsmorgonen blev vi skjutsade av Leif till Strömkajen dar vi i vantan pa baten at frukosten som Anita ordnat at oss. Vi hade fatt lana cyklar, och stallde dem pa forsta plats framfor kajplatsen for baten till Utö.

Urlastning vid Strömkajen kl 08h00. Tack til chaufforen!

Det visade sig sedan att kon skulle ringla sig lang utmed kajen, vilket inte var nagon stor forvaning med tanke pa att det var semestertider och att vadret var pa topp. Batresan tog ca 3 timmar och gick forbi nagot som i solskenet sag ut som de allra finaste stallena man kan bo pa i Stockholmstrakten.

"Gruvbryggan" heter hallplatsen innan slutstation, och vi klev av for att cykla uppfor backen mot Utö Vardshus. Klockan var ungefar ett, och efter en snabb titt pa bade presentcheck och vardshusets meny raknade jag ut att det nog kunde racka till bade lunch och en trevlig middag. Pa vardechecken stod det att den bara kunde anvandas en gang, och att eventuellt aterstaende varde tillfaller vardshuset. Men jag hade en liten diskussion med hovmastaren, och det drojde inte lange innan vi kom fram till att vi kunde sla ihop notan fran lunchen med notan for den kommande middagen for att optimera det hela.

Dagens: Köttfarslimpa

Sagt och gjort, Emeline och jag at lunch - köttfarslimpa, saltgurka, rarord lingonsylt och kokt potatis - pa vardshuset innan vi tog oss vidare mot den hyrda "lillstugan" som lag ett par kilometer soderut fran Gruvbryggan.

Emeline larde sig vad ordet och begreppet "lillstuga" betydde.

Pa kvallen, efter lite vila och ett bad, trampade vi tillbaka norrut mot Vardshuset och at middag.

Emeline upptackte att "S-O-S" inte alls betyder "Save Our Souls", utan egentligen "Smör, Ost och Sill"

Jag bestallde till forratt en tallrik lufttorkad skinka fran en lokal uppfödare i Roslagen. 

"Östersjön och Maine" hette Emelines varmrätt, vilket var torsk och hummer med lite skirat smör till.

Jag bestallde ett nötrevben, och fick en kolossal bit mört och fint kött framfor mig.

Till köttbiten hörde en tallrik potatispuré och grillade gronsaker. 

Till det hela drack vi varsitt glas vin. Att ens tanka pa efterratt, efter for- och varmratt, var det inte tal om. Vi kande att cykelturen hem skulle sitta mycket bra for att smalta allt vi atit.

Foljande morgon cyklade vi till sydöstra delan av ön for att bada, och pa vagen sag jag nagot som pa hall sag ut som en skylt med en silhuett av vilt som man satter upp for att bilister ska bromsa in lite. 

Titta i bildens mitt sa ser du en siluett.

Nar jag kom narmare sag jag att det var en livs levande älg! Algen stod blick stilla ett langt slag och blangde pa mig. Sedan lufsade den spanstigt over vagen, och traskade vidare over sjutfaltet.

Skogens Knug traskar obesvarat over vagen.

Efter algsafari, sol och bad och militarhistoriskt besok trampade vi tillbaka till Gruvbryggan och Vardshuset, och klamde ut de sista hundralapparna ur presentkortet och at en trevlig lunch precis innan avfarden med bat tillbaka mot Stockholm.

Rakmacka model XXL till Emeline

Stekt fläsk, brunsas och potatis till mig. Mat fran en annan tid ;)

Sedan bar det av hemat igen!

Tack till alla som bidragit till var fina tripp till Utö!

~ * ~

 Sa bra med en Upplevelsepresent,

 langt battre an den finaste kristallvas.

Det har ar nagot vi gjort och känt,

istallet for att fa nagot som kan ga i kras. 

En dikt om fredagen

Att driva en sakfraga,
med en speciell formaga,
far mig att stalla en fraga:
ar det ratt att sig droga?

Hur ordet an vandrar,
vad det an utsondrar,
ingen mig klandrar,
att jag mig sjalv plundrar.


Att spilla sina ord,
en kopp pa ett bord,
att tanka pa mord,
i flykten fran var jord

---

Efter att ha skrivit "I am the walrus" ska John Lennon ha sagt 

"let the fuckers work that one out" 

da kritiker och fans, da det begav sig, forsokte komma pa den inre meningen i Beatles texter. Att John Lennon formodligen var patand nar han skrev texten till I am the walrus rader det foga tvivel om idag, men det finns om inte nagon mening sa andock en avsikt bakom den ytterst kryptiska texten. Manniskan forsoker finna mening i det mesta som finns ikring oss. Det ar tex ingen slump att manniskor sedan lange funnit en "gubbe i manen", eller kanaler pa Mars etc. Det meningslosa stör manniskosinnet, och pa samma vis ar det med sangtexter. Lennon spelade ett spratt pa publiken, ungefar som Marcel Duchamp gjorde med sitt konstverk "la fontaine", och det funkade fantastiskt val.

Forsta versen:

I am he as you are he as you are me and we are all together
See how they run like pigs from a gun, see how they fly
I'm crying

Massor av manniskor forsokte klura ut vad texten "betydde", medan Lennon bara skrivit pa mafa i ett syrarus. Att Lennon senare skrev att det bara var trams ledde till att vissa fans och kritiker sag uttalandet som (annu en) en ledtrad till att det verkligen fanns en gomd mening.
Helkul!

En dikt om onsdagen

Prolog
Det som skildras här,
som ett verk av fiktion,
i sin innersta kärna ej bär,
mer än en banal projektion.

Första versen
Regnet faller hårt,
över vår gråa stad,
att det ska vara så svårt,
att vända ett blad.
---
Att bli minnen kvitt,
kan ej enkelt hända,
de fastnar som kitt,
hur man än dem bända.

Andra versen
Ju mer man försöker,
ju mer man tänker,
desto mer de mig kröker,

desto mer de mig sänker.

---

Det flyktiga anletet,
jag tror jag såg igår,
gnuggas mot samvetet,
en våg av yrsel jag får.

Tredje versen
Satsen tappar sin form,
blir alltmer till fragment
där skuggan blir enorm,
har det verkligen hänt?

---
Kan det vara minnet,
som nu sviker mig?
Har jag förlorat sinnet?
Nej, säg det tror jag ej.

Fjärde versen

Men det var ju inte jag,
det var någon annan,
En som var så svag,
att en tar sig for pannan.
---
Att det finns bildbevis,
från då det det begav sig,
det ar bara lös drivis,
hör, titta inte på mig!

Femte versen
Det var ju inte jag,
säger jag än en gång,
inte den jag ar idag,
vägen hit var lång.

---
Somliga allt minns,
sägs det med låg röst.
Ingen utvag alls finns.
Isen växer i mitt bröst.

Final
Att det visst hände,
allt som jag kände,
att det var jag som tände,
att det aldrig vände.
Det, är min ände.

Epilog

Det som varje gata har,

det som alla söker finna,

pa fragan hitta ett svar,

och darmed losningen vinna.

Varför Hotell Hellman,

Herr Andersson?

En dikt om lordagen

Flera perigordinska ankor
fick plikta med livet
for lunchen
i parken
med vannerna.

Mörkt, mört kött,
som faller av benet
och en subtil smak
av nagot vilt,
att ata med handen.

Nar lunchen var över,
aterstod endast,
en konservburk,
med ankornas forsakring,
mot harda tider.

En dryg liter av,
deras nödforrad,
deras fett,
blev till en...
...ljuslykta pa balkongen

Dagens dikt

Ingen makt,
ar abstrakt.
Allt inflytande,
ar konkret och rytande.

Ett rytande som ej hors
men vars garning gors.
Garningar vars resultat
slutar pa ett fat.

Vanta, stanna till, ett godstag ska forbi.
Jag vill inte alls sta still, men vill ej skadad bli.

Faran av att sta ivagen, beror pa det som skall fram
samt den som ar belagen, att latsas vara en damm.

Pa flykt undan det som hotar, mig och mina närmaste nära.
Tiden mig konstant motar, till att acceptera att tungt bära.

En vers kan finna ett spar, eller helt enkelt spara ur.
Resultatet man darmed far, kan bade vara i och ur sin bur.

JL fann stort noje i falsk steganografi.
Mangen blev till atloje i stravan att finna mening dari.

JL ar sedan lange död, jag skriver trams pa mitt block,

JLs ord ger annu bröd, at en redan förmögen skock.