TACK till alla som bidragit till var tripp till Utö!

Har kommer ett fotoreportage fran Emelines och min resa som vi fatt i fodelsedagspresent! Emeline kande inte alls till Stockholms skargard, och for mig var det forsta gangen  pa riktigt lange som jag akte till Utö.

Pa mandagsmorgonen blev vi skjutsade av Leif till Strömkajen dar vi i vantan pa baten at frukosten som Anita ordnat at oss. Vi hade fatt lana cyklar, och stallde dem pa forsta plats framfor kajplatsen for baten till Utö.

Urlastning vid Strömkajen kl 08h00. Tack til chaufforen!

Det visade sig sedan att kon skulle ringla sig lang utmed kajen, vilket inte var nagon stor forvaning med tanke pa att det var semestertider och att vadret var pa topp. Batresan tog ca 3 timmar och gick forbi nagot som i solskenet sag ut som de allra finaste stallena man kan bo pa i Stockholmstrakten.

"Gruvbryggan" heter hallplatsen innan slutstation, och vi klev av for att cykla uppfor backen mot Utö Vardshus. Klockan var ungefar ett, och efter en snabb titt pa bade presentcheck och vardshusets meny raknade jag ut att det nog kunde racka till bade lunch och en trevlig middag. Pa vardechecken stod det att den bara kunde anvandas en gang, och att eventuellt aterstaende varde tillfaller vardshuset. Men jag hade en liten diskussion med hovmastaren, och det drojde inte lange innan vi kom fram till att vi kunde sla ihop notan fran lunchen med notan for den kommande middagen for att optimera det hela.

Dagens: Köttfarslimpa

Sagt och gjort, Emeline och jag at lunch - köttfarslimpa, saltgurka, rarord lingonsylt och kokt potatis - pa vardshuset innan vi tog oss vidare mot den hyrda "lillstugan" som lag ett par kilometer soderut fran Gruvbryggan.

Emeline larde sig vad ordet och begreppet "lillstuga" betydde.

Pa kvallen, efter lite vila och ett bad, trampade vi tillbaka norrut mot Vardshuset och at middag.

Emeline upptackte att "S-O-S" inte alls betyder "Save Our Souls", utan egentligen "Smör, Ost och Sill"

Jag bestallde till forratt en tallrik lufttorkad skinka fran en lokal uppfödare i Roslagen. 

"Östersjön och Maine" hette Emelines varmrätt, vilket var torsk och hummer med lite skirat smör till.

Jag bestallde ett nötrevben, och fick en kolossal bit mört och fint kött framfor mig.

Till köttbiten hörde en tallrik potatispuré och grillade gronsaker. 

Till det hela drack vi varsitt glas vin. Att ens tanka pa efterratt, efter for- och varmratt, var det inte tal om. Vi kande att cykelturen hem skulle sitta mycket bra for att smalta allt vi atit.

Foljande morgon cyklade vi till sydöstra delan av ön for att bada, och pa vagen sag jag nagot som pa hall sag ut som en skylt med en silhuett av vilt som man satter upp for att bilister ska bromsa in lite. 

Titta i bildens mitt sa ser du en siluett.

Nar jag kom narmare sag jag att det var en livs levande älg! Algen stod blick stilla ett langt slag och blangde pa mig. Sedan lufsade den spanstigt over vagen, och traskade vidare over sjutfaltet.

Skogens Knug traskar obesvarat over vagen.

Efter algsafari, sol och bad och militarhistoriskt besok trampade vi tillbaka till Gruvbryggan och Vardshuset, och klamde ut de sista hundralapparna ur presentkortet och at en trevlig lunch precis innan avfarden med bat tillbaka mot Stockholm.

Rakmacka model XXL till Emeline

Stekt fläsk, brunsas och potatis till mig. Mat fran en annan tid ;)

Sedan bar det av hemat igen!

Tack till alla som bidragit till var fina tripp till Utö!

~ * ~

 Sa bra med en Upplevelsepresent,

 langt battre an den finaste kristallvas.

Det har ar nagot vi gjort och känt,

istallet for att fa nagot som kan ga i kras.