Pepparkaksmoskén

Nyhet! Mitt bidrag till Minaretdebatten i Schweiz, nu pa Youtube!



Infor den stundnade jullunchen hos Monique och Michel planerade jag att baka en serie pepparkakshus i miniatyr; ett till varje gast. Jag plockade fram penna och papper och ritade ett nytt hus i form av en alpstuga. Darefter tog jag fram verktyg och material for att bygga mallar for att kunna massproducera huset, da jag behovde gora 8 stycken.

Varje hus bestar av 9 delar; 2 for taket, 3 for skorstenen, 2 gavlar och tva sidostycken. Jag gjorde forst tva prototyper och sedan en serie om 20. Av serien monterade jag atta. Resten hamnade i en kakburk for framtida bruk.

Pa taket far man plats med 16+12 m&m:s. Det tog ca tva timmar att dekorera atta hus, vilket ger ca en kvart per hus fran "naken" pepparkaka till fardigdekorerat med m&m:s och kristyr. Fem av husen fick vit kristyr, och tre fick rod kristyr med smak av smultron.

Ett av mina sidoprojekt var att i den schweitziska minaretdebattens kolvatten komma med ett (atbart) inlagg. Schweitzarna ar till 41% katoliker, 35% protestanter och 5% muslimer (+19% ovriga minoriteter). I den schweitziska folkomrostningen i november rostade hela 57,6% for ett forbud mot minareter. Denna nya lag skapade mycket debatt i Frankrike som har en muslimsk beflokning (3-5%) i motsvarande proportion som Schweitz. Vart att notera ar att oppenheten till minareter (dvs mot lagforslaget) var storst i vastra delarna av landet, dvs det fransktalande Schweitz.

Pepparkakshus ar en germansk-kristen tradition, och i pur cross-over-anda tyckte jag att det passade bra att bygga en pepparkaksmoské!

Domen var ganska enkel att fa till, men minareten var desto svarare. Nar man bakar delarna i ugnen forblir inte delarna helt raka, och pa langa och smala delar marks denna onogrannhet mest. Men med smalt socker kan man fa ihop aven det vindaste vaggar, och kristyren hjalper sedan att maskera eventuella skavanker.

Notera den schweitziska flaggan i toppen pa minareten.

Moskén omgardad av sin "alpby".

Snöfall i Paris

Under natten började snön falla över norra Frankrike och vid niotiden pa morgonen tilltog snöfallet. Pa radion rapporterades att det sammanlagt var 320 km av trafikstockningar mot de vanliga knappa 200 km. Flera motorvagar stangdes av da de var helt mättade och stod stilla. Bison Futé, som ar statens officiella trafikuplysningstjanst pa natet annonserade att det radde sk "speciella omstandigheter" i trafiken och avradde fran att ge sig ut pa vagarna. Jag stod en stund i valet och kvalet, och bestamde mig sedan for att stalla i min resa soderut till Brétigny, da vadret i allmanhet ar an varre dar an i Antony. En kollega ringde fran Brétigny vid elva och berattade att det var tomt i korridorerna da manga tycks antingen ha valt att stanna hemma eller satt fast i bilkoer.

Nu har jag som tur ar allt jag behover for att jobba hemifran och dagens uppgifter lampar sig speciellt val for att distansarbeta. Varje ar faller det sno i Paristrakten minst en gang, och sa gott som varje gang blir det kaos. Det snöar tillrackligt for att det ska bli knepigt, men inte tillrackligt for att berattiga att halla en park av snorojningsfordon.
For att gora saken an varre ar det strejk i den sparbundna lokaltrafiken sedan en dryg vecka...

En vers om sondag afton

Sangen av Lisa Ekdahl
far mig att minnas
en augustinatt sa sval
och lattheten i att finnas.

Jag har lart av Camus
att tillvaron ar ett irrbloss.
Hursa, vad hander, vad nu?
Heter min granne Sisyfos?

Slitna tangenter,
klickar annu fast,
hur manga dirigenter
har nu rast?

Ord pa vers,
vers pa bord,
tankar tvars,
inga mord.

Sondagsverser

Quand les pensées font surface,
malgré la pluie battante.
La raison a surement sa place,
même si elle est très épatante.
La poêle jadis m'a chauffé si bien,
gît éteinte, froide et creuse.
Cet emplacement que je croyais le mien,
ah, ces journées étaient si heureuses.
Quand la pluie redouble sa force,
nous courons avidement à l'abri.
Un signal si clair, comme si par morse,
taraude l'être de l'homme et du colibri.
Quand est-ce que la rélève arrive?

USB Pepparkakshus

Under lordagen tillverkades det i vart hem ett pepparkakshus.
Under sondagen utrustades pepparkakshuset med ljuseffekter.

Ljuseffekterna styrs av ett sk inbaddat system, en Arduino, som man kan programmera om via USB.

Stekt vaktel med sallad pa Limabönor

Harom dagen akte jag forbi Massy Store som ar det lokala snabbkopet for sk "exotiska varor", eller med andra ord stallet dar man finner allskons asiatisk och afrikansk mat man inte hittar i de vanliga snabbkopen. Efter en stunds strosande hittade jag ett intressant paket bonor: Pois du Cap, heter de pa franska. Pa svenska ska de heta limabönor, och jag har nog aldrig sett dem tidigare. Jag blev nyfiken och kopte ett kilo bönor som jag sedan sokte recept for. Utifran de traffar jag fick visade det sig att limabönor vanliga i recept fran Antillerna. Limabonoran ar bertydligt storre an tex kidneybonor, och har en svag doft och smak av mandel.
Nu blev det inte sa att jag gjorde nagon av de ratter jag fann pa natet, utan jag hittade pa en ratt sjalv:

Limabönor i tomat och spiskummin - 4 port
400g torra limabonor
1/2 dl tomatpuré
2 msk olivolja
2 msk rodvinsvinager
2 msk sojasas
1 msk strosocker
1 tsk mald spiskummin



Lagg bonorna i blot ca 24h i forvag, koka sedan pa svag varme i 30-45 minuter tills bonorna blir mjuka. Lat sedan rinna av.
Blanda tomatpuré, olivolja, vinager, soja, socker och spiskummin till en slat sas. Spad med lite vatten om sasen ar for tjock. Blanda sedan bonor och sas. Bonsalladen kan serveras ljumna eller kalla till stekt eller grillat kott eller fagel
Har valde jag att stekta ett par tre vaktlar.

Sondagsverser

Skiftande skyar
over Antony.
Regnet smattrar
i varje vindby.

Musiken jag hör,
gar fran Léo Ferré
via Carl Orff i kör,
till en snutt av Wiehe.

Burroughs skrev Naked Lunch,
Kipling skrev Djungelboken och Kim,
Churchill laste "Punch",
Alphonse Allais skrev pa rim.

Inga rim alls
slar tillracklig takt
for att dansa en vals
med en krigsmakt.

I drygt ett ar
var jag vit, grön, och anyo vit
Man tar vad man far,
men lonen var bara skit.

For att krala i och ur grop,
trettioatta spann och en potatis.
Och lojtnantens stranga rop
fick vi alldeles gratis.

Mycket lek, lite allvar
och en hel del bus,
under villkor att benen bar
till Karunki forsamlingshus.

Karunki, världens ände,
pa Tornea älvs avsats
där absolut inget hände,
var min mobiliseringsplats.

Tänk om jag hade att resa
av nominella skäl,
till dessa bygder glesa,
for rikets väl?

Killarna jag kant,
med fjunig kind.
Nagonting har hant,
forbytts i snal vind.

Tio ar efter,
sista traningspasset,
finns an nagra rester?
Orkar vi dra lasset?

En gang jägare,
en sa kallad elit i armén.
Efter mangen bägare,
star vi nu pa skakiga ben.

Den brokiga skaran
anfors av Kapten Kallevi,
Alla anar vi faran,
ty, i öster finns den lede fi.

Genom den vita skogen
gar en vag av grus.
Efter en natt pa logen
gar vi nu mot ett gront hus.

Av vapenfett och malmedel
finns en patrangande lukt.
Har kvitteras varje persedel,
utan nagon krumbukt.

Disken betjanas av nagra lokala fäder.
Vart vi ska vi annu inte vet.
Me voilà, tillbaka i vita klader,
i ko for att byta identitet.