Pa kvallen handlade vi lite och picnickade pa La pointe de l'Ile de la Cité.
Stallet ar populart for saval solbad som kvallspicnic, inte helt utan orsak, sol mellan kl 14 och 21.
söndag 23 maj 2010
Sondag i Paris
Pa lördagen tog E och jag en svang pa stan. Vi gick bland annat till Au Vieux Campeur som ar en kedja av friluftsaffarer i Quartier Latin i 5e arrondissemanget. Darfran gick jag en isyxa rikare.
Pa kvallen handlade vi lite och picnickade pa La pointe de l'Ile de la Cité.
Stallet ar populart for saval solbad som kvallspicnic, inte helt utan orsak, sol mellan kl 14 och 21.
Pa kvallen handlade vi lite och picnickade pa La pointe de l'Ile de la Cité.
Stallet ar populart for saval solbad som kvallspicnic, inte helt utan orsak, sol mellan kl 14 och 21.
söndag 16 maj 2010
Tillbaka i Frankrike
Efter en resa till Suetidi ar vi nu tillbaka i Francia. Leif och Anita skjutsade oss till Arlanda och tre timmar senare satte vi foten pa fransk mark.
Tillbaka i Suediti som sett mig juvenil,
fran Francia som jag jag har funnit.
Av nostalgi kunde jag ha tagit mig en sil,
slutresultat: tva hem jag vunnit.
En uppfostran oppen for alla kök
ar i sanning ett tveeggat svärd
Vill se mer, bortom nasta krök
foraldrarna finner sig ensamma i hemmets härd
Tillbaka i Suediti som sett mig juvenil,
fran Francia som jag jag har funnit.
Av nostalgi kunde jag ha tagit mig en sil,
slutresultat: tva hem jag vunnit.
En uppfostran oppen for alla kök
ar i sanning ett tveeggat svärd
Vill se mer, bortom nasta krök
foraldrarna finner sig ensamma i hemmets härd
söndag 2 maj 2010
En vers om sondagen
Molnen hopar sig over Antony,
solen ar ytterst val gömd.
Fran lagtryck kan ingen fly,
Till väta ar var varld dömd.
Vattnet letar sig in i varje vra,
pa knä torkar jag vart golv.
Likt tunnbindaren som bytt skra
hor jag hur klockan slar tolv.
Vattnet ar ej som det brukar,
motstar alla upptorkningsforsok
av trasor, svampar och dukar,
Sprider sig obonhorligt i vart kok.
Mycket tidigt sag jag lackan,
alltfor sent borjade jag torka,
Missbedomde svart strackan
Sag nu hur ska jag orka?
solen ar ytterst val gömd.
Fran lagtryck kan ingen fly,
Till väta ar var varld dömd.
Vattnet letar sig in i varje vra,
pa knä torkar jag vart golv.
Likt tunnbindaren som bytt skra
hor jag hur klockan slar tolv.
Vattnet ar ej som det brukar,
motstar alla upptorkningsforsok
av trasor, svampar och dukar,
Sprider sig obonhorligt i vart kok.
Mycket tidigt sag jag lackan,
alltfor sent borjade jag torka,
Missbedomde svart strackan
Sag nu hur ska jag orka?
En tripp till Normandie
Ett tjugotal mil nordvast om Paris ligger departementet Calvados i regionen Basse-Normandie. I torsdags ringde en kompis och berattade att han tagit tva veckors semester med sin lilla familj for att slappna av i Deauville, som ligger ett tiotal kilometer vaster om Le Havre. Han undrade om jag var intresserad av att komma och halsa pa over helgen. Da jag inte hade nagot speciellt planerat den har helgen tog jag bilen och korde de tjugo milen till Deauville, som jag dittills inte besokt.
Deauville ar kant av flera skal; idag framst for att vara Paris Jetsets tummelplats, for sina hastkapplopningar och sitt casino. Deauville var en av de allra forsta badorterna som utvecklades i mitten pa 1800-talet, och de rika parisarna kunde ta nymodigheten direkttag fran la gare St Lazare till Trouville och sedan aka droska till Deauville. Tagresan ska ha tagit 6h...
Marcel Prousts "Pa spaning efter den tid som flytt" utspelar sig pa en fiktiv badort kallad Balbec, som ar baserad pa Deauville, Trouville och Cabourg.
I Deauville "skapades" en stor del av strandmodet som i vissa fall ar aktuellt an idag. Fallbara strandstolar med bla-vit-randigt tyg ska ha skapats har. Coco Chanel oppnade sin andra affar i Deauville, och det var har hon tog steget fran hattmakeri till haute couture.
Efter en tur pa stan kunde jag sluta mig till att Deauville lever upp till sitt rykte: det ar mycket chict, vilket syns inte bara pa bilarna (Paris-platar, givetvis), batarna i hamnen och husen, men ocksa pa affarerna pa stora gatan. Dior, Chanel och Longchamp har alla en eller flera butiker, utifall nagon skulle ha glomt sin aftonklanning, sidenscarf eller handvaska hemma. Pa satt och vis paminner det lite om alpbyn Méribel, som vi besokte ett par ar sedan. Deauville liksom Méribel riktar sig till ungefar samma malgrupp och stadsbilden ar darefter. Till det goda hor att det ar vackert, frascht och rent.
Mina vanner har en son pa ett och ett halvt ar, Maxime, som fick bekanta sig med havet for forsta gangen.
Med tanke pa att han nyss lart sig att ga och springa tyckte jag att han var mycket saker pa att jaga sin boll pa strandpromenaden.
Att besoka en badort utan att bada minst en gang i havet ar for mig otankbart, oavsett arstid (nastan). Vid hogvattnet styrde jag stegen mot stranden och tog ett dopp i det kanske 14-15°C varma vattnet. Det var onekligen svalt, men definitivt badbart. Dock verkade det inte som att det var nagon rusning till vattnet da jag var den enda inom synhall i badklader.
Deauville ar kant av flera skal; idag framst for att vara Paris Jetsets tummelplats, for sina hastkapplopningar och sitt casino. Deauville var en av de allra forsta badorterna som utvecklades i mitten pa 1800-talet, och de rika parisarna kunde ta nymodigheten direkttag fran la gare St Lazare till Trouville och sedan aka droska till Deauville. Tagresan ska ha tagit 6h...
Marcel Prousts "Pa spaning efter den tid som flytt" utspelar sig pa en fiktiv badort kallad Balbec, som ar baserad pa Deauville, Trouville och Cabourg.
I Deauville "skapades" en stor del av strandmodet som i vissa fall ar aktuellt an idag. Fallbara strandstolar med bla-vit-randigt tyg ska ha skapats har. Coco Chanel oppnade sin andra affar i Deauville, och det var har hon tog steget fran hattmakeri till haute couture.
Efter en tur pa stan kunde jag sluta mig till att Deauville lever upp till sitt rykte: det ar mycket chict, vilket syns inte bara pa bilarna (Paris-platar, givetvis), batarna i hamnen och husen, men ocksa pa affarerna pa stora gatan. Dior, Chanel och Longchamp har alla en eller flera butiker, utifall nagon skulle ha glomt sin aftonklanning, sidenscarf eller handvaska hemma. Pa satt och vis paminner det lite om alpbyn Méribel, som vi besokte ett par ar sedan. Deauville liksom Méribel riktar sig till ungefar samma malgrupp och stadsbilden ar darefter. Till det goda hor att det ar vackert, frascht och rent.
Mina vanner har en son pa ett och ett halvt ar, Maxime, som fick bekanta sig med havet for forsta gangen.
Med tanke pa att han nyss lart sig att ga och springa tyckte jag att han var mycket saker pa att jaga sin boll pa strandpromenaden.
Att besoka en badort utan att bada minst en gang i havet ar for mig otankbart, oavsett arstid (nastan). Vid hogvattnet styrde jag stegen mot stranden och tog ett dopp i det kanske 14-15°C varma vattnet. Det var onekligen svalt, men definitivt badbart. Dock verkade det inte som att det var nagon rusning till vattnet da jag var den enda inom synhall i badklader.
torsdag 22 april 2010
Svenska euromynt
Emelines pappa, Michel, ar en stor samlare. Sjalv sager han att han bara har en riktig samling - matchboxbilar - men med mitt mâtt mätt ar alla hans samlingar lika riktiga som talrika. Det Michel menar med "riktig samling" ar att ha hela serier, att delta i samlartraffar varlden over och att ha preussisk ordning pa hela samlingen. Bland samlingarna Michel tar pa lite mindre allvar finner man vavda sidenbilder ("Tableaux tissés"), dockor i folkdrakter, terrakotta-figurer till julkrubban, vykort, frimarken, pennor och mynt. Forra sondagen fick jag se en del av Michels myntsamling och speciellt hans samling av euro-mynt. Nar han sa att han hade svenska mynt i sin euro-samling trodde jag forst att han skojade, men det visade sig att han menade allvar. Ur en skokartong plockade han fram ett slags visningsex av en svensk serie euro-mynt! 
De svenska euro-mynten ska ha producerats innan beslutet togs om Sverige skulle ga med i valutaunionen eller ej. Riksbanken lat pragla pragla en serie provmynt, som inte helt forvanande smyckats med Tjabo i profil, en (kunga)krona, Moder Svea och regalskeppet Vasa.
Hur Michel kom over detta fynd ar holjt i dunkel, men jag tyckte det var intressant att jag fick lara mig av en fransman att det existerar svenska euro, om an inte giltiga sadana. Hur manga svenskar kanner till de svenska euro-mynten?
De svenska euro-mynten ska ha producerats innan beslutet togs om Sverige skulle ga med i valutaunionen eller ej. Riksbanken lat pragla pragla en serie provmynt, som inte helt forvanande smyckats med Tjabo i profil, en (kunga)krona, Moder Svea och regalskeppet Vasa.
Hur Michel kom over detta fynd ar holjt i dunkel, men jag tyckte det var intressant att jag fick lara mig av en fransman att det existerar svenska euro, om an inte giltiga sadana. Hur manga svenskar kanner till de svenska euro-mynten?
söndag 11 april 2010
Katter i kris
Igar var vi pa middag hos ett par vanner, Arnold och Céline, som har tva katter. Arnold och Céline skaffade katterna for fem-sex ar sedan, och anda sedan dess har katterna varit herren (-arna) pa tappan. Livet for katterna andrades radikalt for sex manader sedan da paret fick en son, Joshua.
For katterna blev omstallningen svar och bada tva borjade tappa pals och visa tecken pa allman ohalsa. Tidigare holl de sig alltid framme nar Arnold och Céline hade gaster, men de blev med ens nastintill osynliga.
Min kompis fick radet att ge katterna en hormonterapi, ett slags aggregat som man stoppar in i eluttaget och som avger en speciell doft som katterna ar kansliga for... sedan dess tycks katternas sinnestillstand ha blivit battre, men de har bada tva blivit enormt overviktiga. Kubilai Kahn vager 9,5kg(!) och hans bror vager 9kg.
Caesar vagde som mest 5kg om jag minns ratt, och for det fick han utsta en mangd anmarkningar om sin kraftiga benstomme...
 |
| De 20100412_Paris |
 |
| De 20100412_Paris |
Min kompis fick radet att ge katterna en hormonterapi, ett slags aggregat som man stoppar in i eluttaget och som avger en speciell doft som katterna ar kansliga for... sedan dess tycks katternas sinnestillstand ha blivit battre, men de har bada tva blivit enormt overviktiga. Kubilai Kahn vager 9,5kg(!) och hans bror vager 9kg.
 |
| De 20100412_Paris |
Caesar vagde som mest 5kg om jag minns ratt, och for det fick han utsta en mangd anmarkningar om sin kraftiga benstomme...
fredag 9 april 2010
En inflytelserik forfattare
I bilen pa vagen hem fran jobbet lyssnar jag oftast pa radion. Manniskan ar ett vanedjur, och jag ar inget undantag. Antingen lyssnar jag pa France Info, en renodlad nyhetskanal, eller pa Rire et Chansons, som ar en kanal med 50% musik och 50% komik. Under den dryga halvtimmen jag har till och fran jobbet hinner jag byta ett par ganger fram och tillbaka mellan kanalerna. Jag gillar allt pa France Info utom fotbollsreportagen; jag star inte ut med att hora den upphetsade reporters skrik. Da byter jag till Rire et Chansons. Pa Rire et Chansons stannar jag anda tills det kommer ett inslag med Jean-Yves Lafesse, en komiker som specialiserat sig pa att spela busringande aldring. Sa snart jag hor Jean-Yves Lafesses anstrangt sproda stamma byter jag tillbaka till France info.
Igar kvall nar jag klev in i bilen efter en 4 timmar lang konferens om den stundande omorganisationen stod radion pa Rire et Chansons. Givetvis var det Lafesse, som spelade gringubbe som ringer halsokostaffaren och klagar pa sina naturliga stolpiller >kanalbyte< Pa France Info horde jag hur inrikesministern forsvarade att landets kontraspionage, DGSE, undersokte kallorna till ryktena om presidentparets omsesidiga otrohet. Darefter rapporterades det fran matchen Bordeaux - Marseil... >kanalbyte< Och sa ater pa Rire et Chansons gavs en sketch som parodierade den parisiska mediaklicken och speciellt tva populara men sjalvgoda programledare pa tv. Det var val funnet och roande. Bland de komiska inslagen fanns ett rim som passade sa val in i mitt lilla sammanhang att jag la den pa minnet:
Efter middagen drog jag mig versen till minnes, och efter en stunds sokande visade det sig att den var skriven av en fransk lakare och forfattare, Louis-Ferdinand Destouches. Destouches, eller Céline som var hans pseudonym, levde i borjan och mitten av nittonhundratalet och var kand for sin saregna, burleska, absurda och varldsfranvanda prosa, som ska ha paverkat Sartre, Grass, Miller, Bukowski och den svenska Beatförfattaren Sture Dahlström.
An har jag inte last nagot av Céline, men det sags att hans Voyage au bout de la nuit (Resa till nattens ande) ska vara nagot extra. Jag aterkommer i arendet, som man sager.
Igar kvall nar jag klev in i bilen efter en 4 timmar lang konferens om den stundande omorganisationen stod radion pa Rire et Chansons. Givetvis var det Lafesse, som spelade gringubbe som ringer halsokostaffaren och klagar pa sina naturliga stolpiller >kanalbyte< Pa France Info horde jag hur inrikesministern forsvarade att landets kontraspionage, DGSE, undersokte kallorna till ryktena om presidentparets omsesidiga otrohet. Darefter rapporterades det fran matchen Bordeaux - Marseil... >kanalbyte< Och sa ater pa Rire et Chansons gavs en sketch som parodierade den parisiska mediaklicken och speciellt tva populara men sjalvgoda programledare pa tv. Det var val funnet och roande. Bland de komiska inslagen fanns ett rim som passade sa val in i mitt lilla sammanhang att jag la den pa minnet:
La merde a de l'avenir,
vous verrez qu'un jour,
on en fera des discours
I fri översattning:
Skit har framtiden for sig,
ty endera dagen
finns det i var mans tal
vous verrez qu'un jour,
on en fera des discours
I fri översattning:
Skit har framtiden for sig,
ty endera dagen
finns det i var mans tal
Efter middagen drog jag mig versen till minnes, och efter en stunds sokande visade det sig att den var skriven av en fransk lakare och forfattare, Louis-Ferdinand Destouches. Destouches, eller Céline som var hans pseudonym, levde i borjan och mitten av nittonhundratalet och var kand for sin saregna, burleska, absurda och varldsfranvanda prosa, som ska ha paverkat Sartre, Grass, Miller, Bukowski och den svenska Beatförfattaren Sture Dahlström.
An har jag inte last nagot av Céline, men det sags att hans Voyage au bout de la nuit (Resa till nattens ande) ska vara nagot extra. Jag aterkommer i arendet, som man sager.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
