Natt mellan mandag och tisdag

Pa sondag eftermiddag kom jag fram till Montréal efter en ytterst odramatisk flygresa (jfr forra resan). Val framme fann jag min hyrbiloch satte kurs norrut mot St Sauveaur-des-Monts och Morin Heights. Det struligaste var att komma ut fran Dorval, men sedan var det bade lattkort och lattnavigerat. Fran och med St Jérôme var det en enkel match att hitta, och jag hade inga svarigheter att hitta vagen som vindlar uppfor the Blue Hills.
Jag kom fram till Lakeshore road, eller Chemin Lakeshore som den heter nufortiden, klockan sex. Det var morkt och snon lag meterdjup. Det slog mig att sist jag var i Morin Heights pa vintern var for... trettio ar sedan. Varje gang jag varit tillbaka sedan vi lamnade Kanada har det varit sommar, och det var inte helt forvanande att jag inte riktigt kande igen mig. Jag tog ett varv runt sjon for att titta pa "vart" hus, man det var sa morkt att jag inte sag sa mycket.

Fem minuter senare kunde jag knacka pa hos Linda & René. De sag ut ungefar som jag minns dem fran 2001. Huset hade andrats en smula, med nytt badrum. René berattade att han nyligen installerat wifi i huset.


De hade lagat sondagmiddag med ugnsstekt kyckling som smakade utmarkt.
Under kvallen tittade vi tillsamans pa finalen Superbowl dar Pittsburgh slog Arizona.

Jag sov skapligt fram till klockan fyra pa morgonen. Vi at frukost tillsammans vid sju, och sedan akte Linda ivag till jobbet. (Hon jobbar en och en halv dag i veckan pa en skola i narheten.)


Sjalv tog jag anyo ett varv runt sjon, och kunde nu titta lite narmare pa "vart" hus. Sanning att saga sa var snovallarna sa hoga att det inte gick att titta in over infarten, utan jag var tvungen att titta tvars over fran grannens lite mer snorojde infart.