fredag 18 juni 2010

Les bleus ... franska landslaget i fotboll gor bort sig i Sydafrika

Emeline kom och hamtade upp mig pa jobbet i bretigny pa torsdagskvallen. Vi hade packat bilen kvallen innan, och tillsammans rullade vi sedan soderut mot Lyon. Vi stannade over natten utanfor Lyon, och fortsatte sedan till Nice foljande morgon. Pa rafion horde vi att les bleus, franska fotbollslandslaget akt pa stryk mot Mexico; 2-0. En skam for nationen...
Vid tva pa eftermiddagen rullade vi pa farjan som ska ta oss till Bastia. Jag aterkommer om fortsattningen.

fredag 11 juni 2010

Spannande utrustning

I forberedelse for framtida expeditioner pa hog hojd har jag varit pa jakt efter ett par stegjärn. Stegjärn ar till for att ge faste pa brant sno och is i bergen, och i arlighetens namn kan jag medge att jag borde haft just stegjarn pa mig i vissa passager pa Korsika i maj forra aret. Nu gick det bra anda, men det kanske vore bra att inte tanja alltfor mycket pa granserna iar. Av Leif&Anita fick jag en fodelsedagsslant for att finansiera inkopet.

Pa den lokala alpinshoppen hittade jag ett par finfina Alpamayo S12 - 12-spets spannremstegjarn - fran den Tjeckiska tillverkaren Raveltik.

söndag 6 juni 2010

Tomas & Eda Söderblom i Paris

Pa sondagen kom Tomas och Eda Söderblom till Paris for att tillbringa ett par dagar i la ville Lumière. Da Emelines fodelsedag sammanfoll med deras ankomst hade jag ordnat en liten tillstallning med Emelines bror med familj, och Per&Ana&Olivia.
Emeline hade slagit upp sitt strandtalt pa balkongen at Eda och Théo att leka i och det var mycket populart.
Lite ovantat blev barnen ledsna av det sprakande blosset i bakverket, men tararna torkade snabbt nar tartbitarna serverades.
Théo och Eda tillbringade aven en lang stund pa hallgolvet och tittade pa the Bee-Movie. Att filmen var pa svenska verkade inte bekomma Théo det minsta.
Nar gasterna akt hem tog vi en tur till den lokala ridskolan och klappade hastarna.
Det Eda tyckte var allra roligast var utan tvivel lekplatsen.Pa mandagen akte vi alla fyra till Eiffeltornet. Kon till hissen ringlade lang, och Hr Söderblom beslutade att det var battre att ta trappan upp till 2:a vaningen istallet for att sta i den timslanga kon. Eda bestamde sig redan efter ett par trappsteg att det var battre att bli buren an att ga sjalv, sa Tomas kankade 14 kg Eda de 600-700 trappstegen upp...


Tisdagen blev en ytterst lugn dag i Antony med en tur ner pa marknaden och en svang till lekparken.

söndag 23 maj 2010

Sondag i Paris

Pa lördagen tog E och jag en svang pa stan. Vi gick bland annat till Au Vieux Campeur som ar en kedja av friluftsaffarer i Quartier Latin i 5e arrondissemanget. Darfran gick jag en isyxa rikare.

Pa kvallen handlade vi lite och picnickade pa La pointe de l'Ile de la Cité.
Stallet ar populart for saval solbad som kvallspicnic, inte helt utan orsak, sol mellan kl 14 och 21.

söndag 16 maj 2010

Tillbaka i Frankrike

Efter en resa till Suetidi ar vi nu tillbaka i Francia. Leif och Anita skjutsade oss till Arlanda och tre timmar senare satte vi foten pa fransk mark.

Tillbaka i Suediti som sett mig juvenil,
fran Francia som jag jag har funnit.
Av nostalgi kunde jag ha tagit mig en sil,
slutresultat: tva hem jag vunnit.

En uppfostran oppen for alla kök
ar i sanning ett tveeggat svärd
Vill se mer, bortom nasta krök
foraldrarna finner sig ensamma i hemmets härd


söndag 2 maj 2010

En vers om sondagen

Molnen hopar sig over Antony,
solen ar ytterst val gömd.
Fran lagtryck kan ingen fly,
Till väta ar var varld dömd.

Vattnet letar sig in i varje vra,
pa knä torkar jag vart golv.
Likt tunnbindaren som bytt skra
hor jag hur klockan slar tolv.

Vattnet ar ej som det brukar,
motstar alla upptorkningsforsok
av trasor, svampar och dukar,
Sprider sig obonhorligt i vart kok.

Mycket tidigt sag jag lackan,
alltfor sent borjade jag torka,
Missbedomde svart strackan
Sag nu hur ska jag orka?

En tripp till Normandie

Ett tjugotal mil nordvast om Paris ligger departementet Calvados i regionen Basse-Normandie. I torsdags ringde en kompis och berattade att han tagit tva veckors semester med sin lilla familj for att slappna av i Deauville, som ligger ett tiotal kilometer vaster om Le Havre. Han undrade om jag var intresserad av att komma och halsa pa over helgen. Da jag inte hade nagot speciellt planerat den har helgen tog jag bilen och korde de tjugo milen till Deauville, som jag dittills inte besokt.

Deauville ar kant av flera skal; idag framst for att vara Paris Jetsets tummelplats, for sina hastkapplopningar och sitt casino. Deauville var en av de allra forsta badorterna som utvecklades i mitten pa 1800-talet, och de rika parisarna kunde ta nymodigheten direkttag fran la gare St Lazare till Trouville och sedan aka droska till Deauville. Tagresan ska ha tagit 6h...
Marcel Prousts "Pa spaning efter den tid som flytt" utspelar sig pa en fiktiv badort kallad Balbec, som ar baserad pa Deauville, Trouville och Cabourg.

I Deauville "skapades" en stor del av strandmodet som i vissa fall ar aktuellt an idag. Fallbara strandstolar med bla-vit-randigt tyg ska ha skapats har. Coco Chanel oppnade sin andra affar i Deauville, och det var har hon tog steget fran hattmakeri till haute couture.

Efter en tur pa stan kunde jag sluta mig till att Deauville lever upp till sitt rykte: det ar mycket chict, vilket syns inte bara pa bilarna (Paris-platar, givetvis), batarna i hamnen och husen, men ocksa pa affarerna pa stora gatan. Dior, Chanel och Longchamp har alla en eller flera butiker, utifall nagon skulle ha glomt sin aftonklanning, sidenscarf eller handvaska hemma. Pa satt och vis paminner det lite om alpbyn Méribel, som vi besokte ett par ar sedan. Deauville liksom Méribel riktar sig till ungefar samma malgrupp och stadsbilden ar darefter. Till det goda hor att det ar vackert, frascht och rent.

Mina vanner har en son pa ett och ett halvt ar, Maxime, som fick bekanta sig med havet for forsta gangen.

Med tanke pa att han nyss lart sig att ga och springa tyckte jag att han var mycket saker pa att jaga sin boll pa strandpromenaden.
Att besoka en badort utan att bada minst en gang i havet ar for mig otankbart, oavsett arstid (nastan). Vid hogvattnet styrde jag stegen mot stranden och tog ett dopp i det kanske 14-15°C varma vattnet. Det var onekligen svalt, men definitivt badbart. Dock verkade det inte som att det var nagon rusning till vattnet da jag var den enda inom synhall i badklader.