Torsdag kvall I Rennes

Å jobbets vägnar har jag åter tagit en tripp till Rennes. Det ar markligt att mitt jobb styrt mina steg till att arbeta pa platser som tillhor mitt forflutna; forst Kanada och nu Rennes.

Jag var tvungen att tanka efter for att rakna nar det var jag bodde har. Det var en regnig hostdag 1999 jag satte min fot for forsta gangen i Rennes, och det var en lika regnig dag i april 2001 jag akte harifran. Rennes var en betydligt ljusare upplevelse  an Gif-sur-Yvette, och det var har jag pa satt och vis forsonade mig med Frankrike efter ett mycket knepigt forsta ar.

Stan har inte helt ovantat forandrats sedan jag bodde har - det finns tunnelbana nu, de har kontaktlosa kort istallet for pappersbiljetter for att betala i lokaltrafiken, krogarna och barerna har bytt namn och ett nytt affarsomrade har vuxit upp bredvid jarnvagsstationen. Men I det stora ar det ungefar som forr, med undantaget att jag blivit aldre. Efter motet tog jag en svang pa stan, och slank in pa ett hak jag hade hangt pa da det begav sig. Jag tog en ol och tittade mig om. 25% av befolkningen ar studenter, och det har satt en pragel pa klientelet. Det satt en skock studenter precis intill mig, och det kandes lite som om jag observerade mig sjalv for snart 15 ar sedan.

Jag traskade vidare ner mot la place des Lices, marknaden dar jag forr kopte agg av den gamla gumman pa hornet, hon som kravde att man kom med en tom aggkartong for aggen. Intill torget sag jag en restaurang som jag kan garantera inte fanns da jag bodde har: Bretagne-fusion!

Bretagne-fusion ar ett namn jag just hittade oa for att beskriva ratter som har ett klar utlandskt ursprung men som "reniverats" med ett bretagneskt yttre. Rakorna ar kladda i plättar av bovetemjol. Makin ar rullad i pannkakor av bovetemjol. Burgarna har istallet for brod... plättar av, just det,  bovetemjol. Alla ratter, efterratter inkluderade, innehaller bovetemjol. Resultatet var lika ovantat som lyckat, och jag gick darifran en kulinarisk erfarenhet rikare.

Imorgon vantar det som familjart kallas "stora mässan", dar det ar tankt att jag ska forkunna Sankt Agiles evangelium for utvecklingsteamet.