Dykhelg #2 i Ontario

Det var Labour Day forsta mandagen i September och pa lordagen var jag inte den ende som ville ut ur stan. Hittills har jag naivt trott att Toronto ar forskonat fran trafikstockninger, men det beror pa att jag under de nastan tre aren jag kommit hit lite da och da antingen hallt till i city (och tagit mig till jobbet till fots) eller kort bil "off peak hours" da jobbet ibland for med sig att besoka bussdepaer mitt i natten.

Ca tre timmars bilvag osterut fran Toronto Ligger Kingston, som en gang i tiden ska ha varit kandidat som Kanadas huvudstad. Nu blev det inte sa, da Kingston lag for nara gransen, och Kanada hotades av amerikanska trupper. Saledes ar Kingston en liten, ganska viktoriansk stad med en hel del "charm". Men det var inte charmen jag var ute efter... Utanfor Kingston ligger ett tjugotalkanda vrak. Under lordagen blev det tyvarr inget dyk, pga stormen "Earl" som slagit ostkusten. Newfoundland ligger forvisso ett hundratal mil bort, men det blaste sa kraftigt att dykningen stalldes in. Jag turistade istallet, och rekade for morgondagens dyk i Brockville, ett knappt tiotal mil osterut i regionen Thousand Island (jo, sasen ska ha sitt ursprung har...).

I Brockville dyker man inte i Ontariosjon, men i St Lawrence-floden. Darmed ar det lite mer skyddat fran vader och vind, men det visade sig att man maste ta hansyn till en annan intressant faktor: strommen! Kaptenen pa baten havdade att strommen var ca 3 knop stark, och nar jag val var pa 30m djup och tog handen fran ankarlinan hade jag inga som helst problem att tro honom. Vraket av "Daryaw", en 75m lastbat av stal som sjunkit 1941, lag pa ett par armlangders avstand fran ankarlinan, men det var kampigt att simma for att fa "lä". Bubblorna fran utandningsluften for ivag i 45° vinkel istallet for vertikalt.
Vraket ligger uppochner, och de aventyrliga dykarna kan simma in i lastutrymmena for att fa lite katedralskansla.
Istallet for att "deko-stoppa" (vadra ut absorberad kvave) langs med ankarlinan, vilket ar nodvandigt men trist, kan man slappa taget om vraket och lata sig spolas nedstroms, dar det successivt blir grundare. Efter ca 5 minuters undervattensbildspel blir kommer man till en plata dar det ar sa vist ordnat att djupet inte ar mer an 3 meter, och strommen overgar i en (svag) virvel dar man kan bli upplockad av baten. Knepet ar att halla tillrackligt at hoger, annars kan det bli en (mycket) lang resa. ;)

Att dyka pa olika stallen i varlden ar intressant av flera skal. Dels ser man olika miljoer, olika vrak och olika flora och fauna. Dels traffar man manga olika sorters dykare med skiftande bakgrund. Fran gronsaksdykare till grovsta sortens tech-dykare. Leif patalade nagon gang nar jag var i tonaren att det var bra ur social synpunkt att idka nagon sport (läs "squash") pa resande fot, och dykningen fyller med rage den rollen. Olika dykare ar olika utbildade, och det ar nyttigt att dyka med folk som foljt en annan utbildning an en sjalv. Man lar sig pa satt och vis att bli mer lyhord, allsidig och flexibel. En annan intressant aspekt ar att med tech-tykningens popularisering kan man se att solo-dykandet blivit vanligare och dessutom "rumsrent". Solo-dyk var lange bespottat av alla utbildningsorganisationer, men det har blivit acceptablet i vissa omstandigheter. Det finns nu "solo-certifikat" med vissa utbildningsorganisationer.