måndag 17 november 2014

Ännu en vers om måndagen

En tråd är spänd
för att fånga
dem som oaktsamt
irrar sig in

i minnets gömslen
där de ligger;
de fruktansvärda
truppminorna.

Den som korsar
den som trippar,
den som kravlar,
den...
...kommer ej åter

Ingen konvention,
eller sappeur
eller terapeut
kan röja det fältet.

Vi har inget hem,
vi bor ingenstans
vår saknad står skriven
i tyll, så tunt.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar